Elisabeth Högdahl

Forskning

Jag är etnolog med fokus på plats, platsutveckling, kulturarv och inkluderingsfrågor, och disputerade i etnologi 2003 med avhandlingen Göra gata. Om gränser och kryphål på Möllevången och i Kapstaden (Gidlunds förlag).

Inom fältet plats- och platsutveckling har jag haft ett starkt fokus på människor relationer till plats, representation och medskapande. Intressant är hur själva platsens materialitet kommer att samverka med de immateriella värdena, och jag har därför också i lika hög grad intresserat mig för dem som verkar och lever i städerna, hur de skapar handling och identitet. Jag har därför också intresserat mig för frågor kring inkludering, trygghet och demokrati. I min forskning har jag främst rört mig stadsmiljöer, där jag studerat hur platser skapas och används, men också utvecklat olika teorier och metoder för hur platser kan förändras på ett mer inkluderande sätt.

Maktfrågor har varit och är viktigt i min forskning, där jag intresserat mig för vem som får tillfälle att påverka och under vilka former. Inte minst har jag intresserat mig för hur människor kategoriseras och kategoriserar sig själva som ingående i olika grupper med specifika uppsättningar av egenskaper. Frågor om tolkningsföreträde är centrala i denna diskussion, vem som tar sig rätten (eller ges rätten) att definiera vem, vem som har legitimitet att påverka och fatta beslut.

I min forskning har jag arbetat både nationellt och internationellt, där jag förutom Sverige också arbetat i Europa och Sydafrika. Det lokala perspektivet måste, enligt min mening, ses i ett större sammanhang av en pågående regionalisering och globalisering, inte minst när man sysslar med frågor knutna till plats och mångfald. Det är en process som skapar möjligheter men också risker.

Senaste forskningsprojekt i urval:

• Bygga och utveckla plats genom mänskliga minnen – detta projekt har syftat till att skapa ny kunskap kring platsidentitet och immateriella värden, samt hur dessa kan bli utgångspunkt för konkret platsutveckling. Projektet utvecklade en digital metodlåda för detta och finansierades av Formas. 
• Equalizer – för jämställda och inkluderande aktivitetsplatser. Ett forsknings- och utvecklingsprojekt som drivs i samverkan mellan Lunds universitet, Malmö universitet och Fojab arkitekter. Projektet har finansierats av Vinnova och har utvecklat metoden normstörningar, som syftar till att öka inkluderingen och ifrågasätta platsbundna normer.
• Utvärderingen av SafeGrowth. SafeGrowth är en kanadensisk-amerikansk metod, som syftar till att minska brottslighet och öka tryggheten med hjälp av medborgardrivna projekt med utgångspunkt i CPTED. Utvärderingen finanseriades av Helsingborgs stad och Brottsförebyggande rådet.
• Normkritiska perspektiv på lokal historia – projektet syftade till att på ett normkritiskt sätt diskutera historiebruk utifrån ett platsmarknadsföringsperspektiv och drevs i samverkan med Dunkers kulturhus i Helsingborg. I projektet skapades också nya perspektiv på framför allt kvinnors historia, där också Zoégas kaffe valde att lyfta fram en av grundarna vars gärning dittills varit relativt okänd.