– Utgångspunkten för projektet är att tjejer inte använder offentliga platser lika mycket som killar. Ofta är det unga killar som tagit över platserna. Inte formellt, men det upplevdes så. Killar har lättare att ta plats i offentliga utrymmen. Tjejer har svårare, om de inte är sportiga. Syftet med projektet ”Equalizer – ett redskap för jämställda och inkluderande platser” är att göra befintliga aktivitetsplatser mer inkluderande så fler grupper känner sig bekväma med att använda dem, säger Elisabeth Högdahl, doktor i Etnologi och universitetslektor på institutionen för service management och tjänstevetenskap vid Lunds universitet.
Genom en deltagarorienterad metod kallad störningsmetoden, fick deltagarna aktivt medverka till att förstå barriärerna. Studien genomfördes på bland annat två multisportarenor och ett utomhusgym i Malmö, där de unga kvinnorna som ingick i projektet fick genomföra så kallade ”störningar”. De gick spontant till de olika platserna och frågade antingen om de fick vara med i pågående aktivitet eller startade upp en egen intill. Störningarna handlade om att störa mönster genom att gå utanför sin bekvämlighetszon, bryta av pågående, dominerande aktiviteter och bryta befintliga normer.
– Utfallet hos killarna var olika. Antingen blev de skrämda och gick, eller så blev de jätteglada. De blev aldrig arga, utan snarare osäkra, säger Elisabeth.
Workshops ledde till lösningar
Efter de genomförda störningarna analyserades resultaten och förslag på lösningar togs fram. Lösningarna skulle vara små och lätta att införa utan att kosta för mycket.
– Det blev en känsla av obehag vid störningarna. Vi har haft workshop med tjejerna, där vi försökt reda ut när det blir besvärligt. När hände det och hur kändes det? Ett exempel är att ingången blev väldigt laddad. Där fanns det en osynlig gräns som var svår att kliva över. De hinder vi kom fram till i våra workshops använde sedan arkitekterna som utgångspunkt för att ta fram enkla medel för att kunna överkomma dem. Det viktiga var att få med andemeningen i idéerna som var genomförbara ur ett ekonomiskt perspektiv, säger Elisabeth.
Det gjordes skyltar om att platsen är till för alla. Det sattes upp basketkorgar på båda sidor stolpen för att den som inte riktigt vågar delta i det pågående spelet på planen ändå ska ha möjlighet att röra på sig. Det målades slingor som ledde fram till ingången till en av multiarenorna med aktiviteter på vägen. Det sattes bågar runt målen för att göra det mer lekfullt och mindre tävlingsinriktat.
Normer på skolgården
I projektet undersöktes även skolgårdar och skolbarn och hur de skulle kunna bli mer fysiskt aktiva på rasterna. I stället för att använda störningsmetoden som de äldre använt fick skolbarnen i stället fundera på varför de gör som de gör och om de kan bryta normerna.
– Det var tillräckligt svårt, men när man uppmuntrar folk att tänka normbrytande kommer mycket positivt ur det. Oftast tänker vi inte på normerna, det är inte medvetet som vi följer dem utan vi gör bara som vi brukar. Det finns så många olika dimensioner som samverkar i den här frågan. Ålder, kön, socio-ekonomisk bakgrund. Även om genus är utgångspunkten så tillämpar vi ett intersektionellt perspektiv, där vi ser till fler olika faktorer som kan påverka hur man använder platser, säger Elisabeth.
– I det projektet gjorde vi ett ”oseriöst” gym där det var fokus på rörelse och att ha kul i stället för prestation. En skrattspegel. Stubbar att sitta på, tills man känner sig bekväm med platsen och vågar delta. När det inte blir prestationsinriktat vågar folk röra på sig.
Om projektet och studien
Den fysiska aktiviteten i Sverige är låg, speciellt i gruppen flickor. Framför allt flickor från lägre socio-ekonomiska områden i Malmö använder badhus, spelplaner och löparspår mindre än andra grupper. Bland pojkarna finns ingen sådan skillnad. Vidare visar statistik att bollplaner och skateparker används 80-100% av pojkar och män. I projektet undersöks därför dessa platser och hur de kan bli tillgängliga för fler. Projektet Equalizer finansierades av Vinnova.
Studien, i projektet Equalizer, genomfördes av Karin Book, Malmö universitet, och Elisabeth Högdahl, Lunds universitet tillsammans med arkitekterna Emma Pihl och Åsa Samuelsson på FOJAB, i samverkan med tjänstepersoner vid fritidsförvaltningen i Malmö samt representanter för den grupp de studerade, tjejerna och de unga kvinnorna. De omkring 20 tjejer och unga kvinnor i åldrarna 15–25 år som deltog är kopplade till organisationer som Möllans basement och Tjejer i förening i Malmö. Studien med skolbarnen gjordes i samverkan med Lunds kommun och två av kommunens skolor, Fäladsgården och Östratornskolan. Equalizer är deltagarorienterad, normkritisk och bygger på samproduktion.
