På schemat stod föreläsningar om havsplanering, stränder och tångens möjligheter med talare från Lunds universitet, Malmö universitet, Högskolan i Kristianstad och Köpenhamns universitet, Helsingborgs stad, Simrishamns kommun och Institute of Food Science Research i Madrid. Dagen avslutades med diskussion om läget och framtiden, samt en rundvandring på RecoLab i Helsingborg där konferensen ägde rum.
De två projekten finansierades av Formas och drevs av Cecilia Fredriksson och Johan Hultman vid Institutionen för tjänstevetenskap samt Filippa Säwe vid Malmö universitet. Projekten startade 2018 och gick i hamn 2022.
Om ”Marina matresurser på nya marknader”
Projektet är ett tvärvetenskapligt samarbete mellan samhällsvetenskap, naturvetenskap och teknik och är en del av det nationella forskningsprogrammet för nya livsmedel i en cirkulär och biobaserad ekonomi. I projektet ställdes frågorna: ”I vilka former och kontexter kan alger introduceras och ge ökat värde?”, ”Vilka biotekniska processer kan accepteras av konsumenten?” och ”Vad krävs för att nya livsmedel ska nå en större marknad?”. Genom kvalitativa undersökningar av entreprenörers och konsumenters åsikter om tången har forskarna kunnat resonera kring tångens framtid som livsmedel och dess roll på matmarknaden. Intresset för tången ökar och sammanfaller även med intresset för miljön och en hållbar livsstil.
– Tång är ett motsägelsefullt fenomen. Tång och alger beskrivs som hälsosamma och användbara, men också som smutsiga och giftiga. Tång ses som tidlös och trivial, men presenteras samtidigt som autentisk och framåtblickande, sade Cecilia Fredriksson under en av presentationerna.
Projektets deltagare: Cecilia Fredriksson, Filippa Säwe, Charlotta Turner, Eva Nordberg Karlsson, Madeleine Jönsson, Annabell Merkel och Thamani Freedom Gondo.
Om ”Metodutveckling för att hantera kvalitativa värden i havsplanering”
Projektets mål var att förstå hur havsplanering tar tillvara på olika intressen, hur havet ses som en resurs och hur miljöplanering kan inkludera värden som är svåra att mäta. Projektets centrala begrepp är ekosystemtjänster, det vill säga de nyttor som samhället kan få från naturen. Genom intervjuer och dokumentanalyser har projektet analyserat hur havsplanerare i kommuner längs den svenska Öresundskusten använder ekosystemtjänster i sitt planeringsarbete. Resultaten visar att havet är ett planeringsobjekt som är svårt att lära känna och förstå.
– Den övergripande tankemodellen i havsplaneringen behandlar samhälle och natur som två helt skilda sfärer, något som försvårar en holistisk syn i ansträngningarna att nå målet om en hållbar utveckling. Vi behöver ett nytt sätt att tänka kring planeringen av samhälle och miljö, kanske till och med ett nytt språk för att fånga helheten och relationerna mellan det mänskliga och det icke-mänskliga, säger Johan Hultman.
Projektets deltagare: Johan Hultman och Filippa Säwe.
