Under flera år har vårt intresse av kultur och kreativa uttryck ökat kraftigt. Mycket kan vi tacka digitaliseringen för. Vi har fått ett ökat välstånd i vårt samhälle, ett välstånd som kan mätas i att vi har mer tid och mer pengar att konsumera och uppleva kultur i många former. Nya typer av produkter och tjänster med kulturellt och kreativt innehåll, där utvecklingen drivs framåt av innovatörer, har stärkt svensk export och utvecklingen i svenska regioner. Dessa företag är oftast små och har få anställda, men de är även starka överlevare i en tuff konkurrens om vad vi vill lägga pengarna i vår plånbok på. Kultur och kreativa uttryck har kommit att bli en allt viktigare del av människors vardag och svenskt näringsliv.
– Men det finns en utmaning i att både driva sin kreativa verksamhet och samtidigt hantera företagets administration och marknadsföring. Många ser sig inte i första hand som företagare. Drivkraften är det kreativa skapandet och man kan sakna både kunskap och engagemang för affärsutvecklingsmodeller.
Det säger Katja Lindqvist, forskare på Institutionen för service management och tjänstevetenskap på Campus Helsingborg, som i över tjugo år har forskat om villkoren för att bedriva kulturell och kreativ verksamhet. Under våren 2022 är hon utsedd av regeringen som expert i utredningen om en nationell KKN-strategi
Men det finns en utmaning i att både driva sin kreativa verksamhet och samtidigt hantera företagets administration och marknadsföring.
Begreppet KKN fick fäste i Sverige och i många andra länder kring 2000, då politiker insåg att kulturella och kreativa näringar har en högre tillväxttakt än många industrier som traditionellt setts som viktiga för svensk ekonomi. Dessa många små företag tar allt mer plats och visar vägen till ökade innovationer och fler arbetstillfällen. 2021 var vart tionde svenskt företag ett mikroföretag inom de kulturella och kreativa näringarna och utgjorde 3 - 5 procent av vårt BNP.
Skåne sticker ut
Skåne har etablerat sig som ett spelcentrum, med en industri av digitala medietjänster som har blivit ett stort inslag i barn- och ungdomars kulturvanor. Från att ha verkat i subkulturer är gaming-industrin en stark marknad där lokala producenter, tillverkare och kreatörer samarbetar.
Även filmproduktion sätter Skåne på kartan både nationellt och internationellt med arbetsplatser för regissörer, manusförfattare, skådespelare, scenografer, fotografer och musiker.
Småföretagare har också närmat sig turismnäringen och skapar upplevelser för något man kan kalla en kulturdriven turism.
Till exempel har flera kommuner runt Söderåsen gått ihop för att kunna erbjuder olika aktiviteter där lokala konstnärer och turismföretag som jobbar med naturupplevelser arbetar tillsammans.
– Det man kan se i många kommuner är att kommunutvecklare utgår från platsen och vilka kreatörer som bor och verkar där, och tillsammans med dem utvecklar kulturella och kreativa upplevelser för både invånare och besökare. Området utvecklas då både ekonomiskt och socialt, och erbjuder upplevelser lokalt både för dem som bor där och tillresta, berättar Katja Lindqvist.
Men det är svårt att säga om denna utveckling inom KKN-området är en effekt av det regionalpolitiska stödet eller om det är marknadens egna utveckling som styr. Det är viktigt att komma ihåg att marknaden är den starkaste drivkraften för dessa näringar, även om det offentliga kan underlätta för företagen att hitta nya marknader och utveckla sin verksamhet, menar Katja Lindqvist.
Skräddarsytt stöd bäst
Att Skåne är en föregångsregion vad gäller stöd till utveckling av KKN har man mycket att tacka för att politiker. Redan 2013 jobbades det fram en strategi och handlingsplan för KKN, både från näringslivssidan och kultursidan.
– Men det finns begränsningar hur mycket det offentliga ska gå in och stötta branscher inom näringslivet, eftersom man inte ska påverka konkurrensmöjligheterna. Därför blir det oftast generella stöd, förklarar Katja Lindqvist.
Men just generella stöd passar inte alltid in i KKN-branschen. Genom att förstå det komplexa samspelet mellan processer och aktörer på många olika plan i samhället skulle de offentliga medlen kunna bli mer riktade och ha större verkan. Specifika lösningar krävs för specifika branscher.
– Det jag har sett i min forskning är att det bästa stödet är lokala skräddarsydda åtgärder utifrån enskilda företagares behov. En författare har inte samma behov som en filmskapare. Men riktat stöd är dyrare än mer övergripande stöd och kan därför vara svårare att argumentera för politiskt, säger Katja Lindqvist.
Tydligare linje
Katja Lindqvist ser att mycket av tidigare svenska stöd till utveckling av KKN varit temporärt.
– Det demokratiska systemet innebär att politiker byts ut regelbundet, och nya politiker kan göra andra prioriteringar. Det gör att det kan bli svårt att genomföra långsiktiga stödinsatser. Om tjänstemännen fått arbetsro och längre mandat för insatser så hade man kunnat jobba mer med långsiktigt stöd. Det hade gett mer positiva effekter, tror jag.
För att KKN ska fortsätta vara en tillväxtmotor i Sverige ser Katja Lindqvist tydligt att stödet till mikroföretagare behöver vara enkelt att förstå och också ansöka om. Man behöver även dela upp satsningarna mer och öppna upp för bredare samarbeten mellan KKN och andra branscher. Men det viktigaste är en nationell strategi.
– Regeringen behöver ta ett strategiskt beslut kring att Sverige satsar på detta. För våra regioner är det viktigt vad som sägs i regeringen, lokalpolitiker sneglar uppåt. Risken med korta insatser som inte förlängs är att den breda kompetensen och specialiserad kunskap hos tjänstemän går förlorade. Vi uppfinner hjulet gång på gång.
