Det gamla hamnområdet Oceanhamnen är platsen för Helsingborgs nya stadsdel, här har många helsingborgare jobbat under åren och skapat betydelsefulla minnen från platsen. Minnen som kan berätta mer om området och kanske leda till innovativ stadsutveckling.
Under 2018 pågick ett samarbete mellan Helsingborgs stad och Institutionen för Service Management och tjänstevetenskap på Lunds universitet, Campus Helsingborg för att samla in helsingborgarnas minnen från Oceanhamnen. Målet var att testa om minnena kan bidra till att utveckla Oceanhamnen men även ta fram ett förslag till verktyg eller modell för hur människors minnen kan bli vägledande i platsutvecklingsprocesser.
Elisabeth Högdahl, forskare på Institutionen för service management och tjänstevetenskap vid Lunds universitet har tillsammans Jessica Engvall, enhetschef för samhällskommunikation i Helsingborgs stad drivit projektet. Efter insamlingen av minnen, som pågick under ett års tid togs ett förslag till modell för hur människors minnen kan omvandlas till innovativ stadsutveckling.
- Omvandlingar av platser är ofta besvärliga eftersom människor inte länger känner igen sig själva på platserna. Ofta utvecklas också platser utifrån ganska stereotypa föreställningar om hur framtidens platser ser ut. Dessa blir ofta lik andra nya platser och historien glöms bort. Om vi människor lever våra liv på platser, är de viktiga för oss. Genom denna metod kan vi ta tillvara människors behov av historisk förankring och igenkänning i nya platser, och framför allt också hitta det som är unikt med platsen, säger Elisabeth Högdahl.
Tanken med projektet är att testa en ny metod och inspirera till de förändringar som nu sker i Helsingborg. Oceanhamnen är ett viktigt exempel, men metoden har också testats i andra dialoger.
- Varje plats har sin unika historia. Genom att prata med helsingborgarna och samla in deras berättelser vill vi testa hur kommunen kan använda detta när vi utvecklar nya platser. Det är ett arbetssätt som involverar både invånare och tjänstemän i planeringen. Helsingborgarna är stolta över sin stad och genom sin kunskap om staden kan de bidra i utvecklingen, säger Jessica Engvall.
- Både insamlingen och metoden redovisas i en rapport. Den ska både kunna fungera som underlag för hur Helsingborg kan arbeta med dessa frågor och en diskussion kring hur platser bör utvecklas, säger Elisabeth Högdahl.
En del utav det gemensamma samarbetet berör även utvecklingen av Helsingborgs stationssamhällen. Denna del av projektet har drivits av kandidatstudenterna Filip Andersson och Frida Bakker, som deltog i medborgarsamtal och samlade in historier från invånare i Helsingborgs stationssamhällen. Deras arbete har testat den framtagna modellen och resulterade i kandidatuppsatsen ”Tyck om din ort - En kvalitativ studie om immateriella värdens roll i platsutvecklingen”.
Ta del utav rapporten på stadsutvecklingsprojektet H+ hemsida, eller
Läs pressmeddelande från Helsingborgs stad om samarbetet
