Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Lärdomar om cirkulär ekonomi från Helsingborgs stads innovativa projekt i Oceanhamnen

Ett flygfoto av Recolab i Helsingborg.
Recolab. Foto: Helsingborgs stad.

Helsingborg stad har på kort tid blivit en föregångare inom cirkulär ekonomi. Med fokus på cirkulära affärsmodeller, produkter och tjänster, strävar staden efter att minska resursförbrukningen och avfallsmängderna. Två banbrytande projekt i Oceanhamnen, Resursens hus och RecoLab, illustrerar stadens engagemang för att göra resursanvändningen mer effektiv.

Resursens hus är tänkt att bli en samlingsplats i bottenplan på det nya mobilitetshuset i Oceanhamnen där människor kan hämta paket, ge bort saker för återbruk, lära sig reparera saker, lämna in sitt avfall till återvinning och mycket mer. Principen bakom Resursens hus är att hjälpa medborgarna att klättra upp den s.k. avfallstrappan, där avfallsförebyggande är i toppen, följd av återbruk, materialåtervinning, energiåtervinning och med deponi i botten.

RecoLab landar svartvattnet från toaletten, gråvattnet från bad, dusch och tvätt, samt matavfallet som har passerat köksavfallskvarnen från Oceanhamnens bostäder. Tack vare att dessa olika typer av vatten separeras redan i bostaden genom det unika 3-rörssystemet, blir reningsverket till en nyckeldel i en cirkulär hantering av vatten, fosfor, kväve och biogas i området. Det finns ingen annan så stor anläggning i hela EU ännu. 

Nya mål och typer av verksamheter kräver nya ledningsprinciper, och med dessa två exempel som grund deltog Helsingborg stad tillsammans med Campus Helsingborg, Lunds universitet, i ett internationellt forsknings- och utvecklingsprojekt om styrning av cirkulära projekt –Circ-NSR. 

5 lärdomar att dra om den cirkulära ekonomin från Resursens hus och Recolab. 

  1. En fråga om vad. Vad händer med materialet under användning och återbruket? Går det att reparera eller har det blivit förorenat så att det blir svårt att återbruka och återvinna? 
  2. En fråga om var. Var tar material vägen? Hur ska kommunen verka i lokala, nationella, och globala cirkulära materiella flöden? 
  3. En fråga om när. Vid sidan av frågan om plats och distans, aktualiserar den cirkulära ekonomin frågor om tid. När kommer materialet? Olika material har olika hastigheter. 
  4. En fråga om vem. Man kan inte arbeta med cirkulära flöden ensam. Det är en sanning om den cirkulära ekonomin som sakta men säkert håller på att etablera sig. Ingen aktör kan idag bemästra en hel näringskedja från design till återbruk, eller återvinning via produktion, konsumtion, och avfallshantering. 
  5. En fråga om hur. Som brukligt när det gäller innovation är frågan om vad som kännetecknar ett framgångsrikt tillvägagångssätt den svåraste frågan att besvara. Men en sak trädde fram tydligt i detta projekt: att framgången hänger på att det finns ett brett stöd för att agera mer cirkulärt. 

Läs hela texten i Avfall och miljö nr 4 2023.

Kontakt:

Hervé Corvellec
professor i tjänstevetenskap,
Campus Helsingborg, Lunds universitet
herve [dot] corvellec [at] ses [dot] lu [dot] se (herve[dot]corvellec[at]ses[dot]lu[dot]se)

Christina Zoric Persson,
Helsingborg Stad