Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Hårborttagningsmetoder under lupp av hållbarhetsforskare

Foto på nakna ben som blir rakade med en engångsrakhyvel.
Engångsrakhyvlar är den sämsta produkten ur miljösynpunkt. Fotograf: Sora Shimazaki.

Hur stor miljöpåverkan har din hårborttagning? Med metoden LCA (livscykelanalys) är det möjligt att ta reda på det. Hållbarhetsforskare satte rakvanorna på prov när de försökte hitta svar på vilken metod som har minst miljöpåverkan, även om det bästa vore att inte raka sig alls.

Forskarna Tullia Jack från Lunds universitet, Katherine Ellsworth-Krebs från University of Strathclyde och Monia Niero från Sant'Anna School of Advanced Studies ville göra en studie för att skapa förståelse för hur stor miljöpåverkan en produkt har och vad som ingår när man gör en så kallad livscykelanalys över en produkt. Forskarna ville testa något enkelt och vardagligt och fastnade för olika produkter för hårborttagning som finns i vart och vartannat hem.

Miljöpåfrestningen för de tre olika produkterna – vaxremsa, laser och engångsrakhyvel – beräknades för en användning under tio år. Måttstocken var bananer, en frukt känd för sin stora påverkan på miljön. Mätt i bananer motsvarade en tioårsanvändning av vaxremsorna 263 bananer, lasern 61 bananer och rakhyveln svindlande 70 304 bananer, eller tillverkningen av fyra bärbara datorer.

– Hårborttagning kan tyckas vara en vardaglig skönhetsrutin och ett vardagligt köp, men det blir en del miljöpåverkan under årens lopp. Särskilt med tanke på hur många andra onödiga rutiner vi också belastar planeten med, säger Katherine Ellsworth-Krebs. Hon menar att även om det inte är individens uppgift att lösa världens miljöproblem, så kan vi göra något genom att förändra vårt tänkesätt kring planetära gränser.

Läs hela nyheten på lu.se.

Ladda ner studien.