Ulrika Westrup
Universitetslektor, docent
Resursanvändning och samverkan mellan skola och socialtjänst vid barnavårdsutredningar : En modell för beräkningar av tid, kostnader och samverkan
Författare
Summary, in Swedish
Under hösten 2017 och våren 2018 genomförde innovationsenheten PART – Preventivt arbete tillsammans
– och Institutionen för service management och tjänstevetenskap vid Lunds universitet ett utvecklingsarbete,
med syftet att ta fram en modell för att öka kunskapen om resursanvändning i barnavårdsutredningar. Målet
med den framtagna modellen är att göra det möjligt att kartlägga arbetsuppgifter och tid, beräkna kostnader
och visa på omfattningen av samverkan mellan skola och socialtjänst i utredningar. Utarbetandet av modellen
bygger på ett nära samarbete mellan ekonomer inom socialförvaltningen och skol- och fritidsförvaltningen i
Helsingborg, samt yrkesgrupper i staden som berörs när socialtjänsten utreder ett barn. Modellen utgår från
ett typfall – Lucas 10 år – som tagits fram med hjälp av scenariometodik. Typfallet skapades av en sakkunnig
socialsekreterare inom socialförvaltningen och är baserat på hur socialtjänsten vanligtvis går tillväga för att
genomföra en barnavårdsutredning.
Med utgångspunkt i typfallet genomfördes en grundlig kartläggning av vilka arbetsuppgifter som fallet
omfattar, vilka yrkesgrupper som berörs av arbetsuppgifterna samt en uppskattning av hur mycket tid varje
yrkesgrupp använder per arbetsuppgift. Därefter beräknades kostnaden utifrån varje yrkesgrupps medellön
per timme. I typfallet Lucas uppgår socialtjänstens kostnader till cirka 27 000 kr, medan genomsnittet för de
två skolornas kostnader är cirka 117 000 kr. Detta ger en totalkostnad på cirka 144 000 kr. Som jämförelse
kan sägas att totalkostnaden motsvarar cirka 15 procent av en rektorslön alternativt 23 procent av lönen för
en specialpedagog eller 37 procent av lönen för en resurspedagog.
Med hjälp av resursanvändningsmodellen och det typfall vi tog fram, kan vi se att skolorna och socialtjänsten
utbytte information med varandra vid tre tillfällen. Tiden för dessa samverkanstillfällen utgjorde cirka 6 procent
av socialtjänstens totala utredningstid, medan den för skolorna i genomsnitt omfattade cirka 2 procent av
utredningstiden. Av den totala tid som skolorna (i genomsnitt) och socialtjänsten tillsammans använde under
perioden då utredningen genomfördes, utgjordes cirka 3 procent av samverkan dem emellan.
Eftersom typfallet Lucas speglar hur utredningar vanligtvis genomförs, kan det användas som utgångspunkt
för jämförelser med nya arbetssätt. Ett sådant nytt arbetssätt kan vara att skola och socialtjänst samverkar i
ett tidigare skede i utredningsprocessen än vad de gör i typfallet Lucas. Ytterligare ett användningsområde
för modellen är att den kan bidra till ett ökat lärande kring varandras arbetsuppgifter, resurser och metoder
inom socialtjänsten och skolan. Modellen kan även fungera som utgångspunkt för ett perspektivskifte med
syfte att belysa utredningar ur barns synvinkel. Något som kan ge viktiga insikter om hur utredningar kan
utvecklas utifrån barnets bästa.
– och Institutionen för service management och tjänstevetenskap vid Lunds universitet ett utvecklingsarbete,
med syftet att ta fram en modell för att öka kunskapen om resursanvändning i barnavårdsutredningar. Målet
med den framtagna modellen är att göra det möjligt att kartlägga arbetsuppgifter och tid, beräkna kostnader
och visa på omfattningen av samverkan mellan skola och socialtjänst i utredningar. Utarbetandet av modellen
bygger på ett nära samarbete mellan ekonomer inom socialförvaltningen och skol- och fritidsförvaltningen i
Helsingborg, samt yrkesgrupper i staden som berörs när socialtjänsten utreder ett barn. Modellen utgår från
ett typfall – Lucas 10 år – som tagits fram med hjälp av scenariometodik. Typfallet skapades av en sakkunnig
socialsekreterare inom socialförvaltningen och är baserat på hur socialtjänsten vanligtvis går tillväga för att
genomföra en barnavårdsutredning.
Med utgångspunkt i typfallet genomfördes en grundlig kartläggning av vilka arbetsuppgifter som fallet
omfattar, vilka yrkesgrupper som berörs av arbetsuppgifterna samt en uppskattning av hur mycket tid varje
yrkesgrupp använder per arbetsuppgift. Därefter beräknades kostnaden utifrån varje yrkesgrupps medellön
per timme. I typfallet Lucas uppgår socialtjänstens kostnader till cirka 27 000 kr, medan genomsnittet för de
två skolornas kostnader är cirka 117 000 kr. Detta ger en totalkostnad på cirka 144 000 kr. Som jämförelse
kan sägas att totalkostnaden motsvarar cirka 15 procent av en rektorslön alternativt 23 procent av lönen för
en specialpedagog eller 37 procent av lönen för en resurspedagog.
Med hjälp av resursanvändningsmodellen och det typfall vi tog fram, kan vi se att skolorna och socialtjänsten
utbytte information med varandra vid tre tillfällen. Tiden för dessa samverkanstillfällen utgjorde cirka 6 procent
av socialtjänstens totala utredningstid, medan den för skolorna i genomsnitt omfattade cirka 2 procent av
utredningstiden. Av den totala tid som skolorna (i genomsnitt) och socialtjänsten tillsammans använde under
perioden då utredningen genomfördes, utgjordes cirka 3 procent av samverkan dem emellan.
Eftersom typfallet Lucas speglar hur utredningar vanligtvis genomförs, kan det användas som utgångspunkt
för jämförelser med nya arbetssätt. Ett sådant nytt arbetssätt kan vara att skola och socialtjänst samverkar i
ett tidigare skede i utredningsprocessen än vad de gör i typfallet Lucas. Ytterligare ett användningsområde
för modellen är att den kan bidra till ett ökat lärande kring varandras arbetsuppgifter, resurser och metoder
inom socialtjänsten och skolan. Modellen kan även fungera som utgångspunkt för ett perspektivskifte med
syfte att belysa utredningar ur barns synvinkel. Något som kan ge viktiga insikter om hur utredningar kan
utvecklas utifrån barnets bästa.
Avdelning/ar
- Institutionen för tjänstevetenskap
Publiceringsår
2019
Språk
Svenska
Dokumenttyp
Rapport
Förlag
Institutionen för service management och tjänstevetenskap, Lunds universitet
Ämne
- Social Work
Status
Published
ISBN/ISSN/Övrigt
- ISBN: 978-91-639-8837-0
- ISBN: 978-91-639-8836-3