Malin Zillinger
Biträdande prefekt, universitetslektor, docent
Covid-19 och hållbara evenemang : Påverkan, anpassning och framtid för evenemang inom idrott och friluftsliv
Författare
Summary, in Swedish
Evenemangsbranschen kopplad till Sveriges idrotts- och friluftsliv har påverkats
kraftigt av pandemin. I det korta perspektivet har tusentals människors jobb och
fritid påverkats då aktiviteter uteblivit och evenemang ställts in. De långsiktiga
konsekvenserna kan leda till en förändrad syn på hur man i framtiden kommer att resa, delta i evenemang och använda arenor. Detta får i sin tur konsekvenser för miljön.
Denna rapport beskriver och analyserar studier gjorda under 2020 för att bättre
förstå vilka effekter inställda evenemang har gett upphov till, men också huruvida det finns något i pandemin som kan bidra till mer hållbara evenemang. Studierna utgår från frågorna hur arrangörer och konsumenter påverkas av pandemin, hur alternativa evenemangslösningar kan uppstå och hur erfarenheterna kan tillvaratas efter pandemin.
Rapporten bygger dels på tidigare forskning, dels på en enkät som skickats ut av
Riksidrottsförbundet till samtliga anslutna föreningar våren 2020 (n=3 513), och på en enkät som Visit Stockholm och Göteborg & Co skickade till svensk allmänhet hösten 2020 (n=3 159).
En stor del av idrottsutövandet i Sverige sker i organiserad form i någon av landets idrottsföreningar. För föreningarna och utövandet är evenemang centrala, och upp emot 90 procent av alla intäkter som föreningarna förlorat under pandemins första våg kan kopplas till uteblivna evenemang. Det är givetvis en varierande grad av intäktsbortfall, men hårdast drabbade i ekonomiska termer är ishockeyn och fotbollen.
De största intäktsbortfallen vid uteblivna evenemang kan kopplas till
anmälningsavgifter, biljettintäkter, sponsormedel och försäljning. Men, det blir
också tydligt att det finns påtagliga negativa effekter som inte i första hand rör
ekonomi.
Vanliga icke-ekonomiska effekter är medlemstapp, liksom att färre aktiviteter
leder till ökad fysisk och psykisk ohälsa, försämrad integration samt att idrotten
inte längre får samma möjlighet att sprida glädje och gemenskap.
Föreningarna framhåller behoven av ekonomiskt stöd men efterfrågar också
stödbehov kopplat till att tolka riktlinjer, driva enskilda frågor gentemot
ii myndigheter och andra, förnya evenemangen och inte minst hjälp med
marknadsföring i tider när evenemangen startar upp igen.
Enkäten som under hösten riktades till den svenska allmänheten visar att många
kände sig negativt påverkade av inställda evenemang och ansåg att deras
livskvalitet påverkats negativt. Evenemang ligger nära livsstil för många besökare och i rapporten diskuteras begreppet serious leisure där evenemang konstateras påverka människors vardag före, under och efter själva evenemanget.
De flesta respondenter anser att digitala evenemang inte helt kan ersätta de
evenemang där man träffas fysiskt. Dock anger var femte respondent att digitala
evenemang helt eller delvis kan vara ett fullgott alternativ för framtiden vilket är
en stor framtida utmaning och möjlighet både kommersiellt och miljömässigt.
Pandemin har ökat medvetenheten om trygghet och säkerhet. I rapporten
konstateras att det finns en rad åtgärder som arrangörer kan vidta för att möta
besökares oro och farhågor. Utöver handsprit, närvarande publikvärdar och annat efterfrågas också större avstånd till andra besökare. Detta kan innebära en
utveckling med fler evenemang men med färre besökare.
Studien synliggör miljömässiga effekter där det kortsiktigt blivit ett minskat eller
uteblivet resande på grund av inställda evenemang. Relativt få arrangörer har
jobbat med att anpassa sina evenemang till distansoberoende genom exempelvis streaming eller andra digitala tjänster. På längre sikt konstateras dock pandemin kunna leda till att hela eller delar av evenemang anpassas till ett digitalt format, vilket kan innebära minskat resande och minskad miljöbelastning. Det kan också leda till ett ändrat användande av den infrastruktur som kopplas till evenemang, exempelvis minskat eller ändrat beroende av arenor.
Sammantaget kan det konstateras att miljöfrågorna får står tillbaka under en
brinnande kris som en pandemi utgör. Fokus ligger på verksamheternas
överlevnad, akuta åtgärder och uthållighet. Men såväl direkt som indirekt kan
pandemin påverka svenskars evenemangsbeteende. Detta ändrade beteende kan i sin tur påverka miljön både direkt och indirekt. Mer kunskap på området är
nödvändig på väg mot målet och mer hållbara evenemang.
kraftigt av pandemin. I det korta perspektivet har tusentals människors jobb och
fritid påverkats då aktiviteter uteblivit och evenemang ställts in. De långsiktiga
konsekvenserna kan leda till en förändrad syn på hur man i framtiden kommer att resa, delta i evenemang och använda arenor. Detta får i sin tur konsekvenser för miljön.
Denna rapport beskriver och analyserar studier gjorda under 2020 för att bättre
förstå vilka effekter inställda evenemang har gett upphov till, men också huruvida det finns något i pandemin som kan bidra till mer hållbara evenemang. Studierna utgår från frågorna hur arrangörer och konsumenter påverkas av pandemin, hur alternativa evenemangslösningar kan uppstå och hur erfarenheterna kan tillvaratas efter pandemin.
Rapporten bygger dels på tidigare forskning, dels på en enkät som skickats ut av
Riksidrottsförbundet till samtliga anslutna föreningar våren 2020 (n=3 513), och på en enkät som Visit Stockholm och Göteborg & Co skickade till svensk allmänhet hösten 2020 (n=3 159).
En stor del av idrottsutövandet i Sverige sker i organiserad form i någon av landets idrottsföreningar. För föreningarna och utövandet är evenemang centrala, och upp emot 90 procent av alla intäkter som föreningarna förlorat under pandemins första våg kan kopplas till uteblivna evenemang. Det är givetvis en varierande grad av intäktsbortfall, men hårdast drabbade i ekonomiska termer är ishockeyn och fotbollen.
De största intäktsbortfallen vid uteblivna evenemang kan kopplas till
anmälningsavgifter, biljettintäkter, sponsormedel och försäljning. Men, det blir
också tydligt att det finns påtagliga negativa effekter som inte i första hand rör
ekonomi.
Vanliga icke-ekonomiska effekter är medlemstapp, liksom att färre aktiviteter
leder till ökad fysisk och psykisk ohälsa, försämrad integration samt att idrotten
inte längre får samma möjlighet att sprida glädje och gemenskap.
Föreningarna framhåller behoven av ekonomiskt stöd men efterfrågar också
stödbehov kopplat till att tolka riktlinjer, driva enskilda frågor gentemot
ii myndigheter och andra, förnya evenemangen och inte minst hjälp med
marknadsföring i tider när evenemangen startar upp igen.
Enkäten som under hösten riktades till den svenska allmänheten visar att många
kände sig negativt påverkade av inställda evenemang och ansåg att deras
livskvalitet påverkats negativt. Evenemang ligger nära livsstil för många besökare och i rapporten diskuteras begreppet serious leisure där evenemang konstateras påverka människors vardag före, under och efter själva evenemanget.
De flesta respondenter anser att digitala evenemang inte helt kan ersätta de
evenemang där man träffas fysiskt. Dock anger var femte respondent att digitala
evenemang helt eller delvis kan vara ett fullgott alternativ för framtiden vilket är
en stor framtida utmaning och möjlighet både kommersiellt och miljömässigt.
Pandemin har ökat medvetenheten om trygghet och säkerhet. I rapporten
konstateras att det finns en rad åtgärder som arrangörer kan vidta för att möta
besökares oro och farhågor. Utöver handsprit, närvarande publikvärdar och annat efterfrågas också större avstånd till andra besökare. Detta kan innebära en
utveckling med fler evenemang men med färre besökare.
Studien synliggör miljömässiga effekter där det kortsiktigt blivit ett minskat eller
uteblivet resande på grund av inställda evenemang. Relativt få arrangörer har
jobbat med att anpassa sina evenemang till distansoberoende genom exempelvis streaming eller andra digitala tjänster. På längre sikt konstateras dock pandemin kunna leda till att hela eller delar av evenemang anpassas till ett digitalt format, vilket kan innebära minskat resande och minskad miljöbelastning. Det kan också leda till ett ändrat användande av den infrastruktur som kopplas till evenemang, exempelvis minskat eller ändrat beroende av arenor.
Sammantaget kan det konstateras att miljöfrågorna får står tillbaka under en
brinnande kris som en pandemi utgör. Fokus ligger på verksamheternas
överlevnad, akuta åtgärder och uthållighet. Men såväl direkt som indirekt kan
pandemin påverka svenskars evenemangsbeteende. Detta ändrade beteende kan i sin tur påverka miljön både direkt och indirekt. Mer kunskap på området är
nödvändig på väg mot målet och mer hållbara evenemang.
Avdelning/ar
- Institutionen för tjänstevetenskap
Publiceringsår
2021
Språk
Svenska
Publikation/Tidskrift/Serie
Mistra Sports and Outdoor
Länkar
Dokumenttyp
Rapport
Förlag
Mistra Sports and Outdoors
Ämne
- Economic Geography
Nyckelord
- evenemang
- pandemi
- föreningsliv
- corona
- hållbarhet
- idrott
- friluftsliv
Status
Published
Report number
2021:3
ISBN/ISSN/Övrigt
- ISBN: 978-91-88947-97-0