Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Torleif Bramryd.

Torleif Bramryd

Professor emeritus

Torleif Bramryd.

Implementering av ekosystemtjänstbegreppet i kommunal verksamhet - Slutrapport

Implementing the ecosystem services concept in municipal planning - Final report

Författare

  • K. Ingemar Jönsson
  • Nils G. A. Ekelund
  • Christine Wamsler
  • Ebba Brink
  • Thomas H. Beery
  • Thomas Palo
  • Per Schubert
  • Sanna Stålhammar
  • Torleif Bramryd
  • Michael Johansson

Summary, in Swedish

Projektet ECOSIMP handlar om förutsättningen att implementera ekosystemtjänstbegreppet (EST-begreppet) i kommunerna, och bland annat om hur kommunala tjänstemän och politiker ser på denna utmaning. En stor intervjustudie genomfördes med tjänstemän och politiker i de 7 kommunerna. I en studie av Malmö stad undersöktes också hur ekosystem-relaterade begrepp har integrerats i översiktsplaner och utvecklats till ett verktyg i hållbar samhällsplanering. Ett annat delprojekt handlar om miljökonsekvensbedömningar (MKB) och behovet av metodutveckling för att integrera ekosystemtjänst-ansatsen i MKB, och möjligheten att integrera ekosystemtjänster i den sk. RIAM-metoden analyserades. Projektet innehåller också en analys av arbetet med att integrera ekosystemtjänster i kommunernas klimatanpassning, sk. ekosystembaserad klimatanpassning (EbA). Slutligen redovisas en analys av det transdisciplinära arbetssättet inom ECOSIMP-projektet.

Resultaten visar att EST-begreppet idag är relativt välkänt i kommunerna och att det finns en övervägande positiv inställning till det och förhoppning att det ska skapa större möjlighet till miljöhänsyn. Förståelsen av begreppet behöver dock fördjupas och distinktionen mellan implicit och explicit användning av EST-begreppet och den relaterade EST-ansatsen förtydligas. Ett antal hinder och möjligheter för att börja använda begreppet och för att uppnå etappmålet 2018 identifierades. Bland annat upplevs innebörden av etappmålet 2018 som oklar, och bara en mindre del av de intervjuade ansåg att etappmålet skulle nås. Betydelsen av att politiker och allmänhet får kännedom och förståelse för EST-begreppet betonades också. Malmö framstår som ett bra exempel på hur långsiktigt arbete för en hållbar stadsutveckling kan skapa förutsättningar att integrera ekosystemtjänster i den fysiska planeringen. Analysen av EbA i kommunerna visade att initiativ relaterade till klimatanpassning och ekosystemtjänster oftast inte är samordnade, men skulle kunna utvecklas i denna riktning genom bättre samordning mellan kommunernas olika enheter och integrering av EBa i den långsiktiga planeringen. Den transdisciplinära analysen visar på värdet av nära samverkan mellan forskning och kommuner kring implementeringen av EST-ansatsen, men också på behovet av politiskt och ekonomiskt stöd för att frigöra tid för kommunerna att delta i sådana projekt.

Avdelning/ar

  • Biologiska institutionen
  • Utbildningsvetenskap
  • LUCSUS
  • Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap
  • Institutionen för tjänstevetenskap
  • Trafik och väg
  • BECC: Biodiversity and Ecosystem services in a Changing Climate

Publiceringsår

2017

Språk

Svenska

Publikation/Tidskrift/Serie

Naturvårdsverket

Issue

6755

Dokumenttyp

Rapport

Förlag

Naturvårdsverket

Ämne

  • Social Sciences Interdisciplinary

Status

Published

ISBN/ISSN/Övrigt

  • ISSN: 0282-7298
  • ISBN: 978-91-620-6755-7