Man måste jämföra inom databaser och discipliner
Antalet citeringar räknas också bara mellan de artiklar som finns representerade i den databas man tittar i, till exempel Journal Citation Reports (JCR). Det gör att man behöver jämföra Impact Factor inom en viss databas och också inom en viss ämnesdisciplin eftersom citeringsmönster ser väldigt olika ut mellan olika discipliner. Olika ämnen är också olika väl representerade i olika citeringsdatabaser och publiceringsmönster ser olika ut – om forskare huvudsakligen publicerar sig i bokform, artikelform eller en blandning.
Flera olika databaser
Det finns två databaser där det går att få fram Impact Factor för tidskrifter – JCR och SCImago Journal & Country Rank. JCR är baserad på de poster som finns i databasen Web of Science och SCImago på de som finns i databasen Scopus.
Att få fram Impact Factor för en viss författare eller tidskriftsartikel görs säkrast via databaserna Web of Science (WoS) och Scopus. Även sökmotorn Google Scholar tillhandahåller denna tjänst inom sitt indexerade material som är mer svårbedömt i kvalitet. Ett flertal nyare sociala nätverkstjänster som till exempel ResearchGate och Academia.edu har också en form av Impact Factor-tjänst, men de har generellt inte lika tillförlitliga data som databaserna.
Text: Sara Rondahl, Campus Helsingborgs bibliotek
Impact Factor
The impact factor (IF) or Journal impact factor (JIF) of an academic journal is a measure reflecting the yearly average number of citations to recent articles published in that journal. It is frequently used as a proxy for the relative importance of a journal within its field; journals with higher impact factors are often deemed to be more important than those with lower ones. The impact factor was devised by Eugene Garfield, the founder of the Institute for Scientific Information. Impact factors are calculated yearly starting from 1975 for those journals that are listed in the Journal Citation Reports.