– Projektet bygger vidare på två tidigare forskningsprojekt. Dels ett om antibiotikaresistens och hur det påverkar sjukvården. Många infektioner, som sepsis, blir svåra att behandla när det inte finns möjlighet att använda antibiotika längre. Det andra projektet är ett samverkansprojekt vi hade tillsammans med bland annat sepsisföreningen som jobbar mycket med att öka medvetenheten kring sepsis. Trots att många har haft sjukdomen och den höga dödligheten är medvetenheten kring den väldigt låg, just därför brukar den kallas för en dold folksjukdom, säger Henrik Loodin, forskare vid institutionen för tjänstevetenskap som tillsammans med Marianne Larsson Lindahl, Lunds universitet, och Pia Nykänen, Göteborgs universitet, ska driva det nya projektet ”Post-sepsis: ett patientorienterat perspektiv på långsiktig återhämtning från sepsisinfektion”.
Genom institutionell etnografi kommer forskningen att grundas i överlevarnas biografier som skapas av djupintervjuer, styrdokument för sjukvården, fokusgrupper och dialogcaféer. Projektet ska undersöka hur sepsisöverlevare och deras anhöriga förhåller sig till den nya livssituation som uppstått i och med sepsisinfektionen. Målet är att förbättra eftervårdsprocessen för sepsisöverlevare genom att integrera deras livserfarenheter och utifrån dessa identifiera hur relevanta aktörer kan verka för att förbättra förutsättningarna för en långsiktig rehabilitering och hantera post-sepsissyndrom.
– Projektet planeras underifrån, vi vill utgå så mycket som möjligt från överlevarnas erfarenheter. Det är det viktigaste i datainsamlingen. Det är många sepsisöverlevare som lever med långtidseffekter och måste hantera det i vardagen. De har kontakt med sjukvården, men det ser väldigt olika ut och det är det vi vill lyfta upp och synliggöra. Vissa behöver efter sitt insjuknande amputera kroppsdelar, vissa får kognitiva problem, vissa går in i en depression. Närstående har också en viktig roll eftersom de är så närvarande i eftervården. Det är denna bredd vi vill se om det finns någon systematik i och hur den kan förstås. Vi är intresserade av de sociala strukturer och interaktioner som sjukdomen är en del av snarare än det bakteriella, säger Henrik Loodin.
Om projektet
Sepsis beskrivs som en av vår tids dolda folksjukdomar. I Sverige drabbas årligen 60-70 000 personer av sepsis och dödligheten är uppemot 20 procent, men mörkertalet är stort. Under den närmsta tiden efter tillfrisknandet finns hög risk för återinsjuknande och en majoritet lider av livslånga komplikationer och långtidseffekter. 2017 utnämnde WHO sepsis som en ”global health priority”, en prioritet för den globala hälsan. De anser att sjukdomen bör prioriteras som ett allvarligt hot mot den globala folkhälsan, särskilt i ljuset av antibiotikaresistensen som gör att den mest effektiva behandlingen av sepsis i framtiden inte kan användas i samma utsträckning som i dag.
Projektet ”Post-sepsis: ett patientorienterat perspektiv på långsiktig återhämtning från sepsisinfektion” finansieras av Forte, forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, och kommer löpa under 2025-2027. Projektet beviljades 4 995 000 kr. Forte.se
