Torleif Bramryd
Professor emeritus
Biogaspotential från urbana gräsytor – Förstudie med Helsingborgs stad som case
Biogas potential from urban grass areas – Feasibility study with the city of Helsingborg as a case
Författare
Summary, in Swedish
Rapporten är en förstudie avseende potential för biogasproduktion i Helsingborg,
baserad på vegetation från urbana gräsytor. Rapporten fokuserar på frågor rörande tekniska aspekter på hela kedjan, dvs. från skörd av stadsgräs till leverans av vegetationen till en biogasanläggning. Rapporten innefattar även stad-landperspektivet, och värdet av biogödseln, samt olika nyttor för urbana gräsytor genom bland annat ökad biologisk mångfald, etc.
Bakgrunden till förstudien är bland annat Helsingborgs Stads miljöstrategiska
arbete med kommunala strategi- och policydokument, och där bland annat
översiktsplaner enligt Plan- och bygglagen (PBL) bör sträva efter att uppnå hållbar
utveckling. I förstudien diskuteras bland annat:
Teknik och logistik - skörd och leverans av stadsgräs till
biogasanläggningar för minsta möjliga miljöpåverkan vid insamling,
eventuell mellanlagring och transport
Biogödselns relevans för lokal växtnäringsförsörjning, markförbättring och
kolinlagring
Ekosystemtjänster vid nyttjande av stadsgräs från urbana områden
Olika biogasanläggningars krav för mottagning av stadsgräs, i våtrespektive
i torrrötningsanläggningar
Möjligheter att i torrötningsanläggningar röta stadsgräs med rejekt från
källsorterat matavfall
Stadens klimat- och miljömål samt efterfrågan på biogas.
Eftersom förstudien är av tvärvetenskaplig karaktär har olika metoder använts för
insamling av det empiriska materialet. Metoder som tillämpats i förstudien är bland
annat studiebesök och intervjuer, samt genomförande av en workshop med
ämnesrelevanta aktörer. Helsingborg har under projekttiden agerat som lokal
fallstudie. Studien visar sammanfattningsvis på:
Potential – Helsingborgs stads långgräs från 370 hektar grönytor kan förse
250 gasbilar med drivmedel motsvarande årlig körsträcka på ca 1500 mil.
Studien visar på att med fler källor av urban grön biomassa skulle
potentialen kunna tredubblas, t.ex. från våtmarksslåtter, golfbanor med
mera. Vi kan utifrån dessa förutsättningar driva 5-7 gånger fler gasbilar i
hela Skåne, dvs. ca 1500 bilar
Förutsättningar – Samverkan och kunskapshöjande åtgärder är viktigt för
att skapa lokalt baserade cirkulära resursflöden. Klimat- och miljömålen
gör att Sverige behöver satsa betydligt mer på lokalt producerad biogas.
För att komma vidare i denna strävan är det viktigt att utgå från
biogasanläggningarnas mottagningskrav. Den kanske största utmaningen
som påträffades i studien var att systemet anpassades från mer
kravspecifika förutsättningar ställda från just biogasanläggningarna
Värde och nytta – Förutom att grön biomassa baserat på långgräs från
urbana grönytor ger biogasdrivmedel och biogödsel så skapas många andra
ekosystemtjänstbaserade nyttor för en lokal hållbar samhällsplanering.
Sammanfattning
baserad på vegetation från urbana gräsytor. Rapporten fokuserar på frågor rörande tekniska aspekter på hela kedjan, dvs. från skörd av stadsgräs till leverans av vegetationen till en biogasanläggning. Rapporten innefattar även stad-landperspektivet, och värdet av biogödseln, samt olika nyttor för urbana gräsytor genom bland annat ökad biologisk mångfald, etc.
Bakgrunden till förstudien är bland annat Helsingborgs Stads miljöstrategiska
arbete med kommunala strategi- och policydokument, och där bland annat
översiktsplaner enligt Plan- och bygglagen (PBL) bör sträva efter att uppnå hållbar
utveckling. I förstudien diskuteras bland annat:
Teknik och logistik - skörd och leverans av stadsgräs till
biogasanläggningar för minsta möjliga miljöpåverkan vid insamling,
eventuell mellanlagring och transport
Biogödselns relevans för lokal växtnäringsförsörjning, markförbättring och
kolinlagring
Ekosystemtjänster vid nyttjande av stadsgräs från urbana områden
Olika biogasanläggningars krav för mottagning av stadsgräs, i våtrespektive
i torrrötningsanläggningar
Möjligheter att i torrötningsanläggningar röta stadsgräs med rejekt från
källsorterat matavfall
Stadens klimat- och miljömål samt efterfrågan på biogas.
Eftersom förstudien är av tvärvetenskaplig karaktär har olika metoder använts för
insamling av det empiriska materialet. Metoder som tillämpats i förstudien är bland
annat studiebesök och intervjuer, samt genomförande av en workshop med
ämnesrelevanta aktörer. Helsingborg har under projekttiden agerat som lokal
fallstudie. Studien visar sammanfattningsvis på:
Potential – Helsingborgs stads långgräs från 370 hektar grönytor kan förse
250 gasbilar med drivmedel motsvarande årlig körsträcka på ca 1500 mil.
Studien visar på att med fler källor av urban grön biomassa skulle
potentialen kunna tredubblas, t.ex. från våtmarksslåtter, golfbanor med
mera. Vi kan utifrån dessa förutsättningar driva 5-7 gånger fler gasbilar i
hela Skåne, dvs. ca 1500 bilar
Förutsättningar – Samverkan och kunskapshöjande åtgärder är viktigt för
att skapa lokalt baserade cirkulära resursflöden. Klimat- och miljömålen
gör att Sverige behöver satsa betydligt mer på lokalt producerad biogas.
För att komma vidare i denna strävan är det viktigt att utgå från
biogasanläggningarnas mottagningskrav. Den kanske största utmaningen
som påträffades i studien var att systemet anpassades från mer
kravspecifika förutsättningar ställda från just biogasanläggningarna
Värde och nytta – Förutom att grön biomassa baserat på långgräs från
urbana grönytor ger biogasdrivmedel och biogödsel så skapas många andra
ekosystemtjänstbaserade nyttor för en lokal hållbar samhällsplanering.
Sammanfattning
Avdelning/ar
- Institutionen för tjänstevetenskap
Publiceringsår
2020-12-01
Språk
Svenska
Fulltext
Dokumenttyp
Rapport
Förlag
Sveriges Lantbruksuniversitet
Ämne
- Human Geography
Status
Published
ISBN/ISSN/Övrigt
- ISBN: 978-91-576-8985-6
- ISBN: 978-91-576-8984-9