Intervju nedan med Ola Thufvesson, Cecilia Cassinger och Carin Rehncrona som deltar i projektet.

Vad ska ni undersöka i projektet?
– Vi vill undersöka kommunikativa och organisatoriska aspekter av handelns betydelse för att skapa trygghet i utsatta områden. Ett utsatt område är i Sverige, enligt polisen, ett område som i varierande grad präglas av sådant som utanförskap, segregation, arbetslöshet och gängkriminalitet. Samtliga sådana områden i Sverige (enligt polisens lista) är typiska miljonprogramsområden i städernas ytterkanter eller i förorter med två undantag. Undantaget är två äldre innerstadsdelar som finns i Malmö och Helsingborg. I vår studie ingår dessa två innerstadsdelar samt ett antal olika utsatta miljonprogramsområden i Helsingborg, Kristianstad, Jönköping och Järfälla/Stockholm. På så sätt får vi en bra spridning av olika typer av områden.
 
Vad har ni sett i tidigare studier på ämnet?
– Sedan 1960-talet har studier visat att när det finns människor i omlopp på gator och torg så ökar den upplevda tryggheten. Handeln har länge ansetts spela en viktig roll för att öka folklivet i stadskärnan. Flera nordamerikanska studier visar att handelns flytt till externa köpcentra lämnade stadskärnorna öde och att stadsdelarna närmast stadskärnan förslummades. Dessutom blev många invånare i de här stadsdelarna hänvisade till en handel vilken präglades av snabbmat, snacks, godis och läsk. Bristen på dagligvaruhandel blev här en fråga om folkhälsa. I Sverige finns en hel del forskning om hur man kan bryta segregation med utbildning och sociala initiativ samt hur isolerade förorter kan byggas om, men studier om organisatoriska och kommunikativa aspekter av trygghetsarbete i utsatta områden är sällsynta.

Varför är det viktigt att undersöka just detta?
– Forskningen är viktig av flera anledningar. Stölder i butiker ökar och hot mot handlare och butikspersonal blir allt vanligare. Enligt Svensk Handel, handlarnas arbetsgivarorganisation, har fler än varannan handlare blivit utsatt för brott den senaste tiden. Detta är förstås inte bara ett problem i utsatta områden. En fungerande handel och närservice är viktigt för alla områden och stadsdelar. Många stadsdelar och områden upplevs idag som otrygga av dem som bor, besöker och verkar i dem. Samverkan och kommunikation är viktiga dimensioner av öka den upplevda tryggheten och det finns ett pågående arbete för att stävja otrygghet i städerna som vi kommer att studera i projektet.

Vad hoppas ni bidra med i projektet, för framtida studier?
– Vi hoppas att projektet ska bidra till att öka kunskapen om platsers organisatoriska och kommunikativa praktiker för att stärka den upplevda tryggheten och på så vis bidra till svenska städers sociala hållbarhet. I begreppet social hållbarhet ingår faktorer såsom hälsa, trygghet och livskvalitet. Vi vill också belysa handelns samhällsansvar och roll i trygghetsarbete samt undersöka vilken betydelse den har för levande urbana miljöer.