– När man pratar om Vipeholm har, med all rätt, mycket fokus legat på patienterna men i det här arbetet har vi även valt att titta på arbetsvardagen för de anställda. Vi kartlägger hur arbetet organiserades. Vi tittar på idéer om människoliv och människovärde under den här tiden, föreställningar om sjukdom, funktionsnedsättningar och livskvalitet, säger Elin Bommenel, forskare och universitetslektor vid Institutionen för tjänstevetenskap.
I projektet ingår Malin Appelquist, specialistläkare i psykiatri, Anna Tunlid docent i idé- och lärdomshistoria och Kristina Engwall, lektor i socialt arbete. Och så Elin Bommenel, som skrev sin doktorsavhandling om kariesexperimenten på Vipeholm. Till sin hjälp har de ett omfattande press- och arkivmaterial att tillgå: patientjournaler, foton, filmer, brev, teckningar, ljudinspelningar, personalens ansökningshandlingar, incidentrapporter, sjukhusledningens korrespondens med anställda, med Medicinalstyrelsen och med kollegor utanför sjukhuset.
– Som historisk forskare vid institutionen för tjänstevetenskap tittar jag i det här projektet på hur det var för de anställda. Hur det var att ta moraliska beslut, hur det var att som vårdare jobba i ett yrke utan en profession, att inte ha en professions identitet. Det gör det svårt att ta ett organisatoriskt ansvar. Många av vårdarna bodde på sjukhuset. Vårdarna och patienterna skapade varandras liv, inte myndigheterna de svarade under, säger Elin Bommenel.
