Carina Sjöholm

Jag är docent i etnologi och verksam som universitetslektor vid Institutionen för tjänstevetenskap. Jag har forskat om olika kulturella och kreativa uttrycksformer, bland annat forskning om kulturbaserad turism, livsstilsentreprenörer och kulturarv. Under årens lopp har jag drivit och varit engagerad i olika forskningsprojekt och nedan presenteras några av dem kort.

Tillsammans med Erika Andersson Cederholm har jag arbetat med projektet Den sociala och kulturella arenan för företag inom jaktturism, vilket har finansierats av Viltfonden, Naturvårdsverket. Fokus har varit på de sociala och kulturella förutsättningarna för jaktturism och de relationer som turismföretagarna har till det lokalsamhälle som de verkar i. Syftet har varit att dels att öka förståelsen för de specifika dragen och villkoren för svensk jaktturism, dels att identifiera faktorer som bidragit till eller motverkat en socialt hållbar utveckling. Våra publikationer har fokuserat på vilka betydelser och värden entreprenörerna själva tillskriver sitt företag och sin produkt, samt hur de definierar, värderar och arbetar med olika typer av aktörer i sitt nätverk och omgivande samhälle. Teoretiska utgångspunkter har varit ekonomisk sociologi och kulturanalys, och och vi har bland annat analyserat turismföretagandet som en form av "livsstilsföretag”. 
Se en film om forskningsprojektet nedan.

Parallellt har jag arbetat med projektet Rötter i rörelse. Kulturarv på trädgårdens marknader tillsammans med Katarina Saltzman och Tina Westerlund, båda Institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet, vilket var finansierat av Vetenskapsrådet. I det projektet undersökte vi kulturarvets roll på marknaden för trädgårdsrelaterade varor och tjänster och ställde oss frågor som: I vilka sammanhang, av vem och hur artikuleras kulturarv som ett värde på trädgårdsmarknaden? Hur används och förvaltas idéer och föreställningar om ursprung och kulturarv av olika aktörer? Vi studerar vad som kategoriseras som kulturarv på olika trädgårdsrelaterade marknader, hur växter tillskrivs kulturarv, hur kulturarv skapas och används inom trädgårdsturism och besöksträdgårdar samt hur föreställningar om kulturarv förvaltas och hanteras i engagemangstyrda verksamheter såväl som handel. Projektet tog sin form i förlängningen av några tidigare projekt finansierade av Vetenskapsrådet; om villaträdgårdar betydelser, livsstilsentreprenörer och kulturarvsmarknaden.

Erika Andersson Cederholm, Dianne Dredge och jag arbetade en period med projektet Friendship at Work: Reciprocity and relational work in the academic workplace. Tillsammans med litteraturvetaren Sara Kärrholm, avdelningen för förlags- och bokmarknadskunskap & avdelningen för ABM och digitala kulturer, Institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet hade jag ett projektet som bland annat mynnade ut i bokkapitlet Does crime pay? Crime writing as profession and life style on the Swedish book market. Resultat fråm båda forskningsprojekten finns tillgängliga i internationella antologier.

Under 2020-2021 ingick jag i det tvärvetenskapliga Pufendorftemat Perspektiv på invasixa växter. Paradoxen växt, människa och individuella preferenser. Temats övergripande målsättning var att utforska olika processer och handlingssätt för växter och människor i vårt behov av att ställa om till ett hållbart samhälle. Temat avslutades dels med en utställning, dels essäboken Växtvärk. Perspektiv på invasiva främmande växter i svensk natur.