Carina Sjöholm
Universitetslektor, docent
Mitt körsbärsträd och din kirskål. Biosociala gränsförhandlingar i villakvarteren
Författare
Redaktör
- Karin Salomonsson
Summary, in Swedish
I ett villaområde finns många olika slags gränser mellan ”mitt” och ”ditt”. I den här artikeln vill vi med utgångspunkt i villaträdgården diskutera exempel på hur sådana gränser tänjs och utmanas. En aspekt är att trädgårdens växter och djur överskrider tomtgränser. Växter vandrar exempelvis ibland in av sig själva, som välkomna tillskott, eller oönskade ogräs. Här är det särskilt intressant att reflektera över företeelser som ”ogräs” och ”främmande arter”. Vad händer när grannar har olika sätt att hantera ogräs och ohyra?
Trädgårdsarbetet är inte min grej. Kanske beror det på spansk skogssnigel och kirskål. Förr satte jag blomfrö, plantor, grönsaker mm, men när allt blir uppätet av odjuren tröttnar man. Varje kväll under sommaren om det regnat går jag utmed planteringsspade och en mjölkkartong. Hugger dem (sniglarna) mitt itu och lägger den i kartongen. Räknar dem ibland, har fått ihop 150 st på en kväll. Mina grannar tror jag inte plockar upp dem och då hjälper det knappast att jag gör det. (Ur frågelistsvar LUF M 26222)
Vi ser villaområdet som ett gemensamt landskap, med mer eller mindre uttalade normer och överenskommelser kring vad som är enskilt och vad som är gemensamt. Villaträdgården är ett slags halvoffentligt rum, där man till exempel kan ”låna” skugga från grannens träd, men också störas av grannens gräsklippare. Detta är en del av det sociala samspel som följer av att bo så nära varandra som man gör i ett villaområde.
Vi kommer även att diskutera trädgårdens rum och gränser, och särskilt lyfta fram hur våra informanter talar om vad som betraktas som mitt och ditt utifrån hur man vill och kan avgränsa sig, bland annat genom konkreta gränsmarkeringar som häckar, murar och staket. Det kan vara avgränsningar för att markera det privata från det allmänna och det gemensamma men det kan också vara för att markera gentemot de närmsta grannarna. Vi ser även gränser för mitt och ditt inom en och samma trädgård.
Eftersom så mycket av den egna trädgården egentligen är något som många andra tar del av kan relationen till grannar såväl som andra som rör sig i området vara väsentlig. Träd blir så småningom stora och skuggar, fäller ansenliga mängder löv och kan hota att falla över grannens tak. Många kontroll- och disciplingeringsmekanismer aktivas i dessa sammanhang, och framträder kanske tydligast när någon går över gränsen. Vad är tillåtet att göra i sin egen trädgård? Och vad är tillåtet att göra utanför den egna trädgården? Och i det gemensamma? Var går olika sorters gränser? Vem övervakar vem?
Trädgårdsarbetet är inte min grej. Kanske beror det på spansk skogssnigel och kirskål. Förr satte jag blomfrö, plantor, grönsaker mm, men när allt blir uppätet av odjuren tröttnar man. Varje kväll under sommaren om det regnat går jag utmed planteringsspade och en mjölkkartong. Hugger dem (sniglarna) mitt itu och lägger den i kartongen. Räknar dem ibland, har fått ihop 150 st på en kväll. Mina grannar tror jag inte plockar upp dem och då hjälper det knappast att jag gör det. (Ur frågelistsvar LUF M 26222)
Vi ser villaområdet som ett gemensamt landskap, med mer eller mindre uttalade normer och överenskommelser kring vad som är enskilt och vad som är gemensamt. Villaträdgården är ett slags halvoffentligt rum, där man till exempel kan ”låna” skugga från grannens träd, men också störas av grannens gräsklippare. Detta är en del av det sociala samspel som följer av att bo så nära varandra som man gör i ett villaområde.
Vi kommer även att diskutera trädgårdens rum och gränser, och särskilt lyfta fram hur våra informanter talar om vad som betraktas som mitt och ditt utifrån hur man vill och kan avgränsa sig, bland annat genom konkreta gränsmarkeringar som häckar, murar och staket. Det kan vara avgränsningar för att markera det privata från det allmänna och det gemensamma men det kan också vara för att markera gentemot de närmsta grannarna. Vi ser även gränser för mitt och ditt inom en och samma trädgård.
Eftersom så mycket av den egna trädgården egentligen är något som många andra tar del av kan relationen till grannar såväl som andra som rör sig i området vara väsentlig. Träd blir så småningom stora och skuggar, fäller ansenliga mängder löv och kan hota att falla över grannens tak. Många kontroll- och disciplingeringsmekanismer aktivas i dessa sammanhang, och framträder kanske tydligast när någon går över gränsen. Vad är tillåtet att göra i sin egen trädgård? Och vad är tillåtet att göra utanför den egna trädgården? Och i det gemensamma? Var går olika sorters gränser? Vem övervakar vem?
Avdelning/ar
- Institutionen för tjänstevetenskap
Publiceringsår
2018-05-24
Språk
Svenska
Publikation/Tidskrift/Serie
Lund Studies in Arts and Cultural Sciences
Volym
17
Issue
17
Fulltext
- Available as PDF - 23 MB
- Download statistics
Dokumenttyp
Del av eller Kapitel i bok
Förlag
Lund Studies in Arts and Cultural Sciences
Ämne
- Other Social Sciences
Status
Published
ISBN/ISSN/Övrigt
- ISSN: 2001-7529
- ISSN: 2001-7529
- ISBN: 978-91-9836-905-2