Cirkulär ekonomi lyfts ofta fram som ett framtidshopp i arbetet för en mer hållbar värld. Men vad innebär det egentligen för oss som konsumenter att ställa om – och hur gör vi det i praktiken? I en ny doktorsavhandling från Lunds universitet undersöker Réka Tölg hur cirkulär konsumtion faktiskt går till i vardagen, och vilka hinder som uppstår i en ekonomi som i grunden är utformad för att främja linjär konsumtion.
– Cirkulär konsumtion handlar inte bara om att laga och återanvända saker. Det är också ett omfattande omsorgsarbete – för miljön, för andra människor och för framtiden. Men det arbetet sker i en struktur som ofta försvårar snarare än möjliggör hållbara val, säger Réka Tölg, numera doktor i tjänstevetenskap vid Lunds universitet.
Avhandlingen försöker förstå hur cirkulär konsumtion formas, både i detaljhandeln och i svenska hushåll. Med hjälp av etnografiska metoder studerar Tölg hur olika aktörer försöker göra klädkonsumtion mer cirkulär – och vilka utmaningar de möter på vägen.
I detaljhandeln, visar studien, marknadsförs många cirkularitetslösningar, som second hand, uthyrning och reparation. Men dessa bygger i hög grad på att konsumenten själv tar ansvar för att vårda och bevara kläderna – ett arbete som sällan stöds på ett praktiskt sätt. I hushållen krävs dessutom en koordinering av tid, kunskap och materiella resurser som gör cirkulär konsumtion både krävande och komplext.
– Det som ofta presenteras som enkla lösningar – att hyra, laga eller lämna vidare – är i själva verket praktiker som kräver mycket av konsumenten. Och det är inte alltid de linjerar med vardagens andra krav och logiker, säger Réka Tölg.
Ett av avhandlingens viktigaste bidrag är att visa hur cirkulär konsumtion i nuläget inte ersätter det linjära konsumtionsmönstret, utan existerar sida vid sida med det – ibland i konflikt, ibland i samspel. För att möjliggöra en verklig omställning krävs därför, enligt Tölg, att detaljhandeln omorganiseras. Den behöver inte bara motverka de linjära konsumtionsformerna, utan också underlätta och avlasta det omsorgsarbete som cirkulär konsumtion innebär.
Avhandlingen ger nya insikter om konsumtionens roll i övergången till cirkulära ekonomier och utgör ett viktigt bidrag till både konsumtionssociologin och forskningen om hållbara marknader.
Opponent var Mary Greene från Wageningen University och betygsnämnden bestod av Arve Hansen från Oslo universitet, Magdalena Petersson McIntyre från Modevetenskap vid Lunds universitet samt Jan Henrik Nilsson från Tjänstevetenskap vid Lunds universitet.
Läs mer
Avhandlingen på Lunds universitets forskningsportal.
