Diskussion i Europaparlamentet om hur mobilitet påverkar bostads- och klimatkrisen
Hur parkeringspolitik påverkar både bostadsbristen och klimatomställningen i europeiska städer stod i fokus när forskaren Michael Johansson, forskare i hållbara tjänstestudier från Lunds universitet deltog som inbjuden talare i Europaparlamentet vid seminariet “Beyond the Doorstep: Decarbonising Mobility to Unlock Affordable and Climate-Resilient Housing Supply”. Seminariet i Europaparlamentet samlade forskare, politiker, stadsplanerare och organisationer från hela Europa för att diskutera hur mobilitetspolitik kan bidra till både ökad bostadsförsörjning och klimatresiliens i städer.
Johansson deltagande skedde inom ramen för Interreg/EU-forskningsprojektet SHARE-North Squared, som arbetar med innovativa lösningar för hållbar mobilitet i europeiska städer. Under föreläsningen presenterade han ny forskning om de ekonomiska, sociala och klimatmässiga konsekvenserna av dagens parkeringspolitik i Europa.
– Vi står inför en bostadskris och en klimatkris. Trots det fortsätter vi att reservera stora mängder mark och kapital för parkeringsinfrastruktur som används bara några få timmar per dag. Varje parkeringsplats är i praktiken ett politiskt och ekonomiskt beslut om hur vi använder våra städer. När mark används för parkering innebär det samtidigt mindre utrymme för bostäder, grön infrastruktur och klimatanpassning, säger Michael Johansson.
Som en del av sitt arbete presenterade Johansson också PACE (Parking Assessment for Cost & Environment) ett analysverktyg han utvecklat för att hjälpa planerare och beslutsfattare att kvantifiera de ekonomiska, sociala och klimatmässiga effekterna av parkeringsinfrastruktur. Verktyget syftar till att stödja mer hållbara beslut i stadsplanering och mobilitetspolitik.
– Den centrala frågan är egentligen inte hur mycket parkering vi behöver. Den verkliga frågan är hur mycket bostäder, klimatresiliens och offentliga rum vi är beredda att offra för parkering, säger Johansson.
Fiskediskussion i riksdagen
Fisket står inför tuffa utmaningar. Flera fiskbestånd är hotade, antalet fiskare har minskat, och frågan om vad vi ska göra med fisket som är kvar är brännande. Mycket fisk exporteras och blir fiskmjöl istället för mat till humankonsumtion. I svenska kuststäder försvinner arbetsplatser när fisket dör ut. Ida Wingren, forskare och doktorand vid Institutionen för tjänstevetenskap blev inbjuden till ett seminarium i riksdagen om hur fiskeripolitiken kan stärka beredskapen och bidra till ett friskare Östersjön. Wingrens forskning fokuserar på hur kustsamhällen kan stärkas genom mer inkluderande och hållbara former av fiskeriförvaltning. Hon upplever att det aldrig varit så stort politiskt intresse för fisket som nu.
– Jag är glad över att ha blivit inbjuden. Min förhoppning är att framtidens fiskeripolitik i större utsträckning inkluderar samhällsvetenskapliga perspektiv och att detta visas i de uppdrag som ges till myndigheterna. Frågor om samhällsnytta och vilka värden fisket skapar för lokalsamhällen är centrala. En utmaning är att förvaltningen i dag präglas av ett toppstyrt arbetssätt som i liten grad tar hänsyn till regionala förutsättningar, säger Wingren.
I det Formas finansierade projektet, Förvaltningssamarbeten och samråd inom fisket: Vägar mot ett hållbart fiske och självförsörjning av sjömat, som hon bedriver tillsammans med Göteborgs Universitet och Marint Centrum i Simrishamn, skall de genom samverkan och workshops med myndigheter och andra aktörer identifiera hinder och lösningar för en mer inkluderande styrning som stärker kustfisket, skapar lokala värden och bidrar till ökad livsmedelssäkerhet.
– Det är väldigt inspirerande att få bidra med forskning, erfarenheter och kunskap till de diskussioner och processer som pågår, säger Ida Wingren.
