Katja Lindqvist
Universitetslektor, docent
Tjänsteinnovation i välfärdens vardag Förutsättningar för innovationsarbete i socialtjänst och skola
Författare
Summary, in Swedish
I den här forskningsrapporten har vi velat pröva och utveckla utgångspunkter
hämtade från tjänstelogik i arbete med innovation inom välfärd. Växande
ungdomskriminalitet och ökande psykisk ohälsa är bara två exempel på effekter avcsamhällsförändringar som utmanar den offentligt finansierade välfärden och får dencatt söka nya tillvägagångssätt. I detta sökande efter framgångsrika sätt att förändracvälfärdstjänsterna, har begreppet innovation kommit att bli ett ledord. Det har blivitcallt mer uppenbart att nödvändiga förändringar inte längre går att genomföra påctraditionella vis. Under senare tid har intresset för tjänstelogik som teoretiskt perspektiv ökat inom offentlig sektor gällande innovationsarbete. Eftersom välfärdstjänster är mer komplexa än privata tjänster, går det dock inte att applicera perspektivet rakt av. Det är till exempel inte lämpligt att se på invånare som serviceanvändare i traditionell mening. Begreppet värde är också mer komplicerat inom välfärdstjänsterna. Det innehåller både ett individuellt värde och ett kollektiv värde: individen får det stöd som hen efterfrågar, så länge stödet ligger inom lagrummet och gynnar samhället i stort. Tjänstelogik som teoretiskt perspektiv, utgår också ifrån att det som sker är ett ömsesidigt utbyte av resurser mellan medvetna aktörer. När välfärdstjänsten riktar sig till barn, blir det dock uppenbart att barn inte nödvändigtvis utbyter resurser ömsesidigt eller medvetet mellan sig själva och medarbetare. Det empiriska materialet har hämtats från ett tvåårigt forskningsprojekt, finansierat av Vinnova, som tagit fasta på det innovationsarbete som genomförts av medarbetare inom socialtjänst och gymnasieskola i Helsingborgs stad. Studien utgår från följande forskningsfrågor:
• Hur ser förutsättningarna för att arbeta med innovation ut i vardagen?
• Vad är väsentligt för att innovationsarbetet ska kunna ta utgångspunkt
i ett tjänstelogiskt perspektiv?
Tillvägagångssättet bygger på en interaktiv forskningsansats, där forskare och
praktiker har samarbetat för att finna kunskap kring de två forskningsfrågorna. Deckvalitativa metoder och tekniker vi har använt för att samla in empiriskt material ärcsamtal, workshoppar, fokusgrupper, djupintervjuer samt frågeformulär. Studiens resultat visar att både medarbetare och chefer upplever att det inte finns tillräckligt goda förutsättningar för ett gynnsamt innovationsarbete. Den struktur ochckultur som finns, behöver utvecklas så att den underlättar och stimulerar innovationsarbete. Diskussioner kring förslag på nya sätt att bedriva verksamheternacbehöver föras som en medvetet formgiven process, såväl inom ramen för organisationens ordinarie mötes- och beslutsstrukturer som mellan organisationer.
Studiens resultat pekar också på en betydande potential i att utveckla tillvägagångssätt och processer för att driva innovationsarbete utifrån ett tjänstelogiskt perspektiv. Att ta avstamp i ett användarorienterat fokus, förutsätter dock att chefer leder och organiserar innovationsarbetet på ett sådant sätt att organisationen tar till vara den kompetens och de resurser som finns hos medarbetarna. Samtidigt måste användarnas delaktighet vara central, och användarna ses som viktiga parter i innovationsarbetet. Tillräcklig kunskap om användarens situation är ett viktigt villkor för att kunna arbeta med tjänsteinnovation. Det är samtidigt viktigt att minnas att välfärdstjänster inte enbart kan förstås och analyseras utifrån individnivån. Tjänsteinnovation måste även innefatta möjligheter till förbättrade förutsättningar för invånarnas kollektiva värdeskapande.
Sammantaget sätter studiens resultat ljuset på nya frågor som behöver hanteras för att möjliggöra bättre förutsättningar att arbeta med tjänsteinnovation i vardagencframöver:
• Vilken struktur behöver verksamheten för att förankra och driva hållbart tjänsteinnovationsarbete?
• Vilket stöd behöver cheferna erbjuda för att medarbetare ska kunna driva tjänsteinnovationsarbete?
• Hur kan arbetet med tjänsteinnovation integreras som en självklar del av kulturen?
hämtade från tjänstelogik i arbete med innovation inom välfärd. Växande
ungdomskriminalitet och ökande psykisk ohälsa är bara två exempel på effekter avcsamhällsförändringar som utmanar den offentligt finansierade välfärden och får dencatt söka nya tillvägagångssätt. I detta sökande efter framgångsrika sätt att förändracvälfärdstjänsterna, har begreppet innovation kommit att bli ett ledord. Det har blivitcallt mer uppenbart att nödvändiga förändringar inte längre går att genomföra påctraditionella vis. Under senare tid har intresset för tjänstelogik som teoretiskt perspektiv ökat inom offentlig sektor gällande innovationsarbete. Eftersom välfärdstjänster är mer komplexa än privata tjänster, går det dock inte att applicera perspektivet rakt av. Det är till exempel inte lämpligt att se på invånare som serviceanvändare i traditionell mening. Begreppet värde är också mer komplicerat inom välfärdstjänsterna. Det innehåller både ett individuellt värde och ett kollektiv värde: individen får det stöd som hen efterfrågar, så länge stödet ligger inom lagrummet och gynnar samhället i stort. Tjänstelogik som teoretiskt perspektiv, utgår också ifrån att det som sker är ett ömsesidigt utbyte av resurser mellan medvetna aktörer. När välfärdstjänsten riktar sig till barn, blir det dock uppenbart att barn inte nödvändigtvis utbyter resurser ömsesidigt eller medvetet mellan sig själva och medarbetare. Det empiriska materialet har hämtats från ett tvåårigt forskningsprojekt, finansierat av Vinnova, som tagit fasta på det innovationsarbete som genomförts av medarbetare inom socialtjänst och gymnasieskola i Helsingborgs stad. Studien utgår från följande forskningsfrågor:
• Hur ser förutsättningarna för att arbeta med innovation ut i vardagen?
• Vad är väsentligt för att innovationsarbetet ska kunna ta utgångspunkt
i ett tjänstelogiskt perspektiv?
Tillvägagångssättet bygger på en interaktiv forskningsansats, där forskare och
praktiker har samarbetat för att finna kunskap kring de två forskningsfrågorna. Deckvalitativa metoder och tekniker vi har använt för att samla in empiriskt material ärcsamtal, workshoppar, fokusgrupper, djupintervjuer samt frågeformulär. Studiens resultat visar att både medarbetare och chefer upplever att det inte finns tillräckligt goda förutsättningar för ett gynnsamt innovationsarbete. Den struktur ochckultur som finns, behöver utvecklas så att den underlättar och stimulerar innovationsarbete. Diskussioner kring förslag på nya sätt att bedriva verksamheternacbehöver föras som en medvetet formgiven process, såväl inom ramen för organisationens ordinarie mötes- och beslutsstrukturer som mellan organisationer.
Studiens resultat pekar också på en betydande potential i att utveckla tillvägagångssätt och processer för att driva innovationsarbete utifrån ett tjänstelogiskt perspektiv. Att ta avstamp i ett användarorienterat fokus, förutsätter dock att chefer leder och organiserar innovationsarbetet på ett sådant sätt att organisationen tar till vara den kompetens och de resurser som finns hos medarbetarna. Samtidigt måste användarnas delaktighet vara central, och användarna ses som viktiga parter i innovationsarbetet. Tillräcklig kunskap om användarens situation är ett viktigt villkor för att kunna arbeta med tjänsteinnovation. Det är samtidigt viktigt att minnas att välfärdstjänster inte enbart kan förstås och analyseras utifrån individnivån. Tjänsteinnovation måste även innefatta möjligheter till förbättrade förutsättningar för invånarnas kollektiva värdeskapande.
Sammantaget sätter studiens resultat ljuset på nya frågor som behöver hanteras för att möjliggöra bättre förutsättningar att arbeta med tjänsteinnovation i vardagencframöver:
• Vilken struktur behöver verksamheten för att förankra och driva hållbart tjänsteinnovationsarbete?
• Vilket stöd behöver cheferna erbjuda för att medarbetare ska kunna driva tjänsteinnovationsarbete?
• Hur kan arbetet med tjänsteinnovation integreras som en självklar del av kulturen?
Avdelning/ar
- Institutionen för tjänstevetenskap
Publiceringsår
2020-01-27
Språk
Svenska
Fulltext
Dokumenttyp
Rapport
Förlag
Institutionen för service management och tjänstevetenskap, Lunds universitet
Ämne
- Social Sciences Interdisciplinary
- Social Work
Status
Published
ISBN/ISSN/Övrigt
- ISBN: 978-91-639-8838-7