Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Ola Thufvesson

Ola Thufvesson är lektor på Institutionen för service management och tjänstevetenskap. Han har forskningskompetens inom platsutveckling och kreativitet.

Ola Thufvesson

 

I din forskarbakgrund stöter man på begreppet platsutveckling. Skulle du kunna berätta vad det betyder för den som inte är insatt i begreppet?

Jag har ett kompetensfält som är kopplat till platsutveckling och kreativitet. Det återkommer jag till både i min undervisning, forskning och vid externa uppdrag som föredragshållare. Platsutveckling så som jag arbetar med är ett ämne som befinner sig i gränslandet mellan kulturgeografi, stadsbyggnad, turism och detaljhandel. Det handlar alltså kortfattat om frågan om varför människor vill vara (och spendera pengar) på vissa platser men inte på andra.

Inom vilka ämnesområden undervisar du?

Jag gör mina samlade insatser på service management programmet inom retailinriktningen som jag dessutom är ansvarig för.  Mina moment på kurserna kan till exempel handla om lokaliseringen av affärsverksamheter och affärsutveckling. Detaljhandelsområdet var inget jag var direkt insatt i från början men jag har växt in i det från att tidigare framför allt undervisat inom turisminriktningen. Och just när det handlar om undervisningen så tror jag att det är positivt att vara bred eftersom man som lärare lättare kan röra sig mellan olika vetenskapsfält. Å ena sidan är kanske en sådan kunskapsbredd inte alltid gynnsam för ens forskarkarriär, i alla fall inte i det korta perspektivet eftersom en sådan karriär oftare gynnas av att en ämnesspecialisering. Å den andra sidan får man med den bredare vetenskapsbasen flera perspektiv, något som med tiden förhoppningsvis leder till nya frågeställningar och nya forskningsperspektiv.

Du nämnde tidigare begreppet kreativitet. Vad betyder det för dig?

Kreativitet är ett begrepp jag använde i min avhandling. För mig handlar kreativitet om en större meningsfullhet i vardagen. Det är ett begrepp som står i motsatsförhållande till en passiv fritid, passiva bostadsområden och tråkiga stadsmiljöer. Jag en stor nytta med begreppet kreativitet, det vill säga när det beskriver människors förmåga att skapa och förändra. Samtidigt har det hänt någonting med begreppet som inte alltid är positivt. Om du till exempel idag gör en sökning på kreativitet får du avsevärt många fler träffar på internet än vad som var fallet för exempelvis femton år sedan. Det som har hänt är att det har gått från att ha varit ett förhållandevis smalt begrepp till att det numera finnas överallt. Samtidigt har kreativiteten tappat mycket av sin kompetensbaserade prägel och har i stället blivit ett attribut och en attityd. I platsannonser tycks kreativiteten till exempel ha ersatt pliktkänslan, redligheten och ordningssinnet. Jag tror att det finns en fara i denna utveckling eftersom det finns arbetsgivare som, genom att efterfråga kreativitet, egentligen vill ha anställda som inte kan stänga av. Det som egentligen efterfrågas är människor som i princip jobbar arton timmar om dygnet på grund av att de betraktas som kreativa. De ideal som framhålls är en oändlig kapacitet, människor som inte behöver ha fasta arbetsscheman eller ordentliga semestrar. Det som egentligen händer då är att kreativiteten riskerar att förorsaka en ökning av stress och utbrändhet. På grund av att begreppet kreativitet på detta sätt har urholkats är jag inte längre så sugen på att själv använda ordet. Det är väl så det blir när man har forskat om ett visst begrepp som sedan tappar den ursprungliga betydelsen.

Är du just nu involverad i något forskningsprojekt?

Jag är för närvarande delaktig i bland annat ett handelsforskningsprojekt som drivs av en forskargrupp här på institutionen. Det vi undersöker är bilens betydelse för människors inköpsvanor och rörelsemönster. Projektets empiriska underlag består av konsumentdagböcker som har gett ett mycket robust forskningsmaterial. Så som finansieringen ser ut just nu är det cirka ett år kvar och jag hoppas att i den närmaste framtiden kunna avsluta moment som har påbörjats men ännu inte färdigställts. Jag är dessutom involverad i ett sidoprojekt som handlar om boendepreferenser och människors inställning till gröna ytor vid förtätningar av stadsregioner.

Är det senare projektet något som drivs lokalt i Helsingborg?

Ja, det är det. Det är spännande eftersom det finns många landskapsarkitekter och miljöpsykologer som i tidskrifter argumenterar för att grönska endast är positivt. Om man däremot ställer grönskan mot andra kvalitetsaspekter, såsom närservice, vacker arkitektur eller trevliga grannar, ger det kanske ett annat resultat än det som hittills varit dominerande. Min ambition är därför att mäta just grönområdenas betydelse i jämförelse med andra kvalitetsvariabler. Tidigare undersökningar har främst ställt grönska mot alternativet att inte ha någon grönska och då är det självklart att människor väljer grönska. Om man som svarande i stället får välja mellan grönska och andra boendekvaliteter så blir kanske utfallet ett annat.

kontakt

Ola Thufvesson
Universitetslektor

Telefon: 042-356 61 8
E-post:ola [dot] thufvesson [at] ism [dot] lu [dot] se
Rumsnummer: E433