Pågående forskningsprojekt:

1. ”Besöksanledningens vara eller icke-vara – Informationsspridningens betydelse för attraktioners framgång”. Tillsammans med Lena Eskilsson, Institutionen för service management och tjänstevetenskap, och Maria Månsson, Lunds universitet och Liverpool John Moores University.
2. ”ExTrack – Tracking and understanding visitor experiences”. i samarbete med forskare vid Mittuniversitetet i Östersund.

Kan du berätta lite om forskningsprojekten?

1. – Det handlar om hur informationssökning går till. Internet och appar och smartphones har ju förändrat hur vi tar reda på information. Vi undersöker hur turisters informationssökning går till när man är hemma och när man sedan reser. Vårt fokus har varit på tyska turister och vi har arbetat med intervjuer i Vimmerby och Ystad.
– Vad vi redan nu kan se är att guideböckerna och den nya tekniken kompletterar varandra. Det finns fortsatt ett värde även i den gamla typen av informationsställen.
2. I ExTrack, som handlar om att mäta besökares rörelsemönster och upplevelser, ställer vi frågan hur upplevelser i tid och rum sker på olika besöksmål och hur vi kan mäta detta på bästa sätt?
– Vi har ett samarbete med Scandinavian Parks and Resorts och besöksmålen vi tittar på är Gröna Lund och Kolmården. Förutom jag så är det fyra forskare vid Mittuniversitetet som är med i projektet.
– Besökare får en GPS-enhet eller upplevelsernas lokalisering i en app, som loggar var man har upplevelser. Utifrån det kan vi sedan göra sammanställningar om tid och rum. Det var inte helt enkelt att få det här att fungera och vi har väl varit lite av pionjärer, eftersom vi började använda oss av den här tekniken redan 2008.

Varför blev du intresserad av dessa områden?

– Jag är kulturgeograf och intresserad av rumsliga kopplingar och även av mobilitet. Centrala koncept är hur vi informerar oss och hur vi väljer det vi gör och hur vi tar oss mellan olika platser.
– När man tittar på turister så verkar det finnas några olika mobilitetsmönster som återkommer. Man kan urskilja fyra, fem olika mönster och det är intressant att studera.

Vad har du forskat om tidigare?

– Jag var med i PeakExperiences, ett projekt vid Mittuniversitetet som också handlade om att med hjälp av GPS-teknik studera turisters rörelsemönster. Det har lett vidare till den forskning jag håller på med nu.
– Jag var även med i ett projekt tillsammans med Erika Andersson Cederholm, som handlade om livsstilsentreprenörer som blir bofasta och öppnar Bed & Breakfast eller hästgård.
– Jag tittade på livsstilsentreprenörerna och mobilitet. När de blir bofasta möter de ofta besökare som kommer med berättelser från olika reseupplevelser. ”Mobilt kapital” ger status – alltså vad man har sett och upplevt på resor. Det är ofta väldigt subtilt och det gäller att ”kunna koderna”.

Varför är din forskning viktig?

– Ja, delvis handlar det om metodutveckling, som alltid är med i projekten – hur kan vi lära oss mer om hur vi ska samla data om vår värld? När vi plockar fram appar är det ett steg, men även när vi kombinerar olika typer av metoder. Sedan är det viktigt att bidra till teoriutveckling, som till exempel när det gäller vissa mobilitetsmönster, som jag pratade om innan.
– När det gäller metodutveckling så har vi till exempel ett experiment på gång. Med hjälp av Skype ska vi spela in hur det går till när några tyska familjer sitter framför bildskärmen med uppgiften att boka och planera en resa till Ystad. Det är 15 familjer som är med i det här experimentet.
– Vi har stöd från BFUF (Besöksnäringens forsknings- och utvecklingsfond) och samarbete med Ystads kommun när vi tittar på vad turisterna gör på plats i Ystad. Arbetet sker alltså nära näringen. Vi har också utvecklat frågor tillsammans med Visit Sweden.

Har du något ”drömprojekt” du skulle vilja genomföra i framtiden?

– Jag vill fortsätta studera olika slags mobilitet som inte uppmärksammats så mycket innan. Vi ser kanske ofta turistaktivitet som något statiskt, men i själva verket handlar det ju om rörelse mellan olika platser. Turister som besöker exempelvis Kärnan och Sofiero, hur rör de sig mellan turistmålen? Det tycker jag vore intressant att studera.

När man läser om dig på institutionens hemsida förstår man av att ordet geografi är viktigt. Hur tycker du att begreppet geografi hänger samman med service management?

– Till att börja med är jag kulturgeograf i grunden och ur detta perspektiv är service tydligt lokaliserad till rum som är skapade på olika sätt. Samtidigt kan man ju också se sambandet ur ett större perspektiv eftersom service uppstår på både möjliga och omöjliga platser i vårt samhälle. Service finns på tillrättalagda platser såsom till exempel Liseberg och Gröna Lund eller så uppstår det på platser där servicen är betydligt mindre tillrättalagd, som exempelvis på en anläggning mitt ute i naturen.

Kan du berätta hur sambandet mellan service management och geografi konkretiseras i din forskning?

– Jag tror att det finns många olika vägar in i servicefältet och jag tar vägen via turismen genom att intressera mig för hur människor är mobila och rör på sig. Då menar jag både de stora och de små rörelserna, både när de till exempel reser genom Sverige och när de befinner sig på en destination eller på ett evenemang. Här finns olika perspektiv. Om vi tar produktionsperspektivet så jobbar jag till exempel tillsammans med en kollega på ISM i ett projekt där vi tittar på livsstilsentreprenörer på landsbygden. Vi studerar företagare som har den egna livsstilen eller hobbyn som bas. Vi undersöker arbetsvardagen när de arbetar på sina gårdar med olika slags turismverksamheter, som till exempel turridning och boende. De här företagarna är oftast bundna till platsen, i synnerhet de som har djur. Vi tycker därför att det är intressant att se hur de förhåller sig till de ideal som finns idag om att man förväntas vara rörlig och kunna resa. Men vi studerar också hur deras faktiska rörelsemönster ser ut i vardagen.

Kan du berätta mer om begreppet mobilitet?

– Det jag kan se är att forskningen under lång tid har tittat på mobilitet ur ett makroperspektiv. Det har till exempel mycket handlat om hur vi reser mellan olika länder. Sådana rörelsemönster kan vi belägga ganska tydligt med si och så många siffror. Att däremot titta på mobilitet ur ett mikroperspektiv är någonting vi inte har mycket forskning om. Det kan bero på att sambandet har varit svårt att mäta. Alltså, hur ska man mäta det när en person går från köket till stallet, till hagen och sedan till källaren? Med hjälp av ny teknik kan vi numera verkligen mäta i meter hur människor rör sig. Det här är viktigt för att det sätter fokus på människors vardagsliv istället för att enbart fokusera på det extraordinära. Detta kan också vara viktigt ur en demokratisynpunkt. Eftersom om vi endast mäter de stora rörelserna tenderar det gå mot att vi fokuserar på internationella resor och utgår från att alla kan resa. Men så är det inte. Globalt sett är de flesta människor ganska immobila. Sett ut ett genusperspektiv handlar dessa ”stora resor” också ofta om män. 

Är du engagerad i ytterligare projekt?

– Jag har i samband med ett annat forskningsprojekt precis kommit hem från en konferens om guidade turer. Det är ju direkt kopplat till service genom att en guide tillhandahåller information till en grupp människor men det är också så väldigt mycket kopplat till geografi. Med andra ord tar besökare sig genom olika rum med hjälp av diverse guidade turer. I detta forskningsprojekt som jag genomför tillsamman med en kollega från Roskilde universitet i Danmark tittar vi dessutom på guidade turer ur ett innovationsperspektiv. Då måste vi även titta på innovationsbegreppet och undersöka hur det kan användas. Anledningen till denna kritiska granskning är att ordet innovation under lång tid främst har varit förknippat med varuproduktion. Om man med utgångspunkt från innovationsbegreppet först tittar på exempelvis bilproduktion och sedan på ett receptionsarbete och mötet mellan människor så ser man att det är ganska långt mellan dessa olika verksamheter. Det är alltså inte självklart att man inom tjänsteforskningen kan anamma begrepp som uppstått under andra produktionsvillkor utan att först vara klar över vilken betydelse det får vid produktionen av tjänster. Samtidigt har guidade turer sannolikt funnits i tusentals år och en anledning till att vi fortfarande har guidade turer är förmodligen på grund av konceptets föränderlighet. Innovation ligger alltså inbyggt i själva konceptet guidning, annars skulle inte konceptet finnas kvar. Det är denna tes vi just nu driver i en gemensam artikel. Vidare är jag dessutom involverad i ett projekt som heter Ex-track [Experiene tracking], vilket jag driver tillsammans med fyra kollegor från Mittuniversitetet. I detta treåriga projekt, som nu har kommit halvvägs, använder vi oss av olika metoder för att spåra turistande människors rörelser och upplevelser i tid och rum. Det är alltså något av ett metodutvecklingsprojekt som vi driver tillsammans med Gröna Lund i Stockholm och Kolmården utanför Norrköping.

Kan du konkret se nyttan i din forskning?

– När det gäller Ex-trac är nyttan tydlig. Vi samarbetar väldigt nära Scandinavien Parks and Resorts som äger Gröna Lund och Kolmården och vi bryter ned våra forskningsresultat så att företaget kan applicera resultaten på sina parker. Med andra ord är detta ett projekt där vi får fram konkret information. När det gäller landsbygdsföretagare tror jag att vi kan hjälpa till med att sätta fingret på att det sker ett viktigt arbete som inte alltid syns. Samtidigt är det svårt att alltid säga vad nyttan är, särskilt inom samhällsvetenskapen. Ur ett forskningsperspektiv består nyttan av att vi på ISM för samman olika kunskapsområden och olika kunskapstraditioner. Innovationsbegreppet jag talade om tidigare kommer ju till exempel inte alls från serviceforskningen utan är en vidareutveckling av ett begrepp som tidigare använts inom produktionssektorn. Genom att koppla ihop flera kunskapsområden skapas möjligheten att ställa nya frågor eftersom vi ser på fenomen ur olika perspektiv. Det är en stor nytta även om fördelarna långt ifrån alltid är synliga eller mätbara.