Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Kontraktualisering av välfärdstjänster

In English

Välfärdstjänster utvecklades under 1900-talet som ett led i skapandet av folkhemmet, där medborgare garanterades vissa samhälleliga stödtjänster. Som välfärdstjänster räknas främst hälso- och sjukvård och socialförsäkring, men även exempelvis arbetslöshetsstöd och tillgång till kultur, som allt som oftast bedrevs i offentlig regi. Genom avregleringar och privatisering har välfärdstjänster under de senaste decennierna utvecklats i ett samhälle som alltmer kännetecknas av konkurrensutsatt tjänsteproduktion, där grunden är privaträttsliga kontrakt.

Kontraktualisering av sjukvården
Kontraktualisering av sjukvården

 

I samband med avregleringen sker det i ökad utsträckning en kontraktualisering av dessa välfärdstjänster. Genom kontraktualisering blir medborgaren som kund en avtalspart med vissa förhandlade rättigheter och skyldigheter. Kontraktualisering har hittills forskningsmässigt uppmärksammats inom hälso- och sjukvård (vårdgaranti och vårdval), offentliga transportsystem och inom kulturverksamhet (kulturcheckar mm). 

Kontraktualiseringen av välfärdstjänster studeras i projektet med en governmentality – ansats, där kontraktet svarar mot identifieringen av en viss typ av problem hos de som ansvarar för att tillhandahålla välfärdstjänster; stat, landsting (i vissa fall regioner) och kommuner.

Frågor som ställs är: 

  • Hur ges och villkoras välfärdtjänster (i kontrakt) i ett historiskt perspektiv?  
  • Rättsliga och juridiska aspekter på kontraktualiseringen av välfärdstjänster? 
  • Vilka problem är kontrakten satta att lösa?
  • Hur frambringas kontrakten och vad åstadkommer de (deras performativitet)?
  • I vilka relationer förekommer kontrakt; public to public, public to private, public to citizen?

 

 

Forskningsledare

Katja Lindqvist

Katja Lindqvist
Epost: katja [dot] lindqvist [at] ism [dot] lu [dot] se (katja[dot]lindqvist[at]ism[dot]lu[dot]se)

 

Lars Nordgren

Lars Nordgren 
Epost: lars [dot] nordgren [at] ism [dot] lu [dot] se (lars[dot]nordgren[at]ism[dot]lu[dot]se)

Medlemmar

Richard Ek 
Epost: rickard [dot] ek [at] ism [dot] lu [dot] se (rickard[dot]ek[at]ism[dot]lu[dot]se)

Henrik Loodin 
Epost: henrik [dot] loodin [at] ism [dot] lu [dot] se (henrik[dot]loodin[at]ism[dot]lu[dot]se)

Su Mi Dahlgaard-Park 
Epost: su_mi [dot] dahlgaard-park [at] ism [dot] lu [dot] se (su_mi[dot]dahlgaard-park[at]ism[dot]lu[dot]se) 

Catharina Wingner Leifland
Epost: catharina [dot] wingner_leifland [at] ism [dot] lu [dot] se (catharina[dot]wingner_leifland[at]ism[dot]lu[dot]se)

Sidansvarig: webmaster [at] ses [dot] lu [dot] se | 2020-11-02