Erika Andersson Cederholm, professor i tjänstevetenskap, och Carina Sjöholm, docent i etnologi och universitetslektor vid Institutionen för tjänstevetenskap, har med finansiering från Naturvårdsverket och Viltvårdsfonden bedrivit studien om jaktturism i Sverige. Projektet handlar om att studera förutsättningarna för en socialt hållbar jaktturism, och synliggöra och problematisera relationen mellan en framväxande kommersiell jakt och en svensk jaktkultur som i stor utsträckning baseras på ideell verksamhet och ett statligt förvaltningsuppdrag. Syftet var att ta reda på de villkor, förutsättningar och utmaningar som fanns för näringsidkare inom verksamheten. Fokus har legat på företagandet och den sociokulturella dimensionen.

– Jakt genererar många reaktioner lokalt, nationellt och globalt. Kring ämnet jakt finns många starka åsikter och det är väldigt polariserat. Jakt är kontroversiellt. Trots att det för vissa är självklart och en del av en tradition, är det för en stor grupp människor främmande. De har ingen relation till jakten. Men även inom jaktvärlden finns det motstånd. Ibland ser lokala jaktlag den kommersiella jakten som ett hot. Vi tyckte därför att det var intressant att lyfta fram och nyansera verksamheterna, säger Erika Andersson Cederholm.

Företagarna ser dock sig själva som förvaltare av ett kulturarv och en tradition. Traditionell jakt består vanligen av mindre, lokalt baserade jaktlag där alla känner varandra och markägaren. Vänner bjuds in, och bjuder sedan tillbaka till jakt på annan mark. Det blir en slags utbytesekonomi.

– I jaktturismen syns samma fenomen som i annan livsstilsturism. Många betonar starkt att de inte startat verksamheterna för att tjäna stora pengar på det, utan det är livsstilsorienterat, säger Carina Sjöholm.

Jaktturismen är speciell, eftersom den använder allmänna resurser och säljer dessa. I studien benämns jaktupplevelsen som en ”särskild produkt”, eftersom det finns många föreställningar och moraliska övervägningar i att verka inom jaktturism. I studien har de funnit många olika värden kopplat till jaktturismen: till exempel ekonomiska, livsstilsorienterade, traditionsbundna och förvaltning av viltet. 

– Vissa värden krockar med den kommersiella logiken. Och krockarna är intressanta. Företagarna står med ett ben i varje läger. Det är dels företagandet, dels förvaltandet, säger Carina Sjöholm.

I studien har Erika Andersson Cederholm och Carina Sjöholm jobbat med ett antal nyckelbegrepp.

Det första är moralisk ekonomi, som fångar komplexiteten i att göra jakt till en företagsverksamhet. Alla ekonomiska överväganden inom jaktturismen är också moraliska överväganden. Det innefattar djuretik, som hur bra skyttarna är och hur många djur som får skjutas. Det handlar också om att förvalta en resurs, ett kultur- och naturarv. Jakt är ett utbyte och en gemenskap. Vad får man sälja och till vilket pris?

Det andra begreppet är balansarbete. Jaktturismen består av flera avvägningar. Jaktarrangemanget, att vänner får jaga gratis medan kunder får betala är exempel på hur företagarna tvingas balansera mellan de olika sociala världarna. De måste också ta hänsyn till åsikter utifrån och värderas enligt andra måttstockar.

– Vem är en god företagare, med ett gott syfte och moral? Det blir också ett balansarbete i vad som är den rätta och goda jaktupplevelsen, säger Carina Sjöholm

Tjänstefiering är det tredje begreppet. Det är ett begrepp som används inom serviceforskningen och betyder att ta ett steg bort från produktfokus till fokus på upplevelse och tjänster, till exempel att istället för att sälja bilar säljs möjligheten till transport.

– I detta sammanhang handlar det om att gå från produkten jakt och fälla ett visst antal djur till att skapa en bra helhetsupplevelse för sin kund. Att skapa dramaturgi. Bra boende, naturnära, få äta gott, spänningen och att skaffa kött på ett hållbart sätt. Många trycker på upplevelsen istället för mängden vilt. Dels ligger det i tiden att sälja helhetsupplevelser, det holistiska, dels för att de aldrig kan garantera att någon får fälla ett djur, säger Erika Andersson Cederholm.

– De säljer upplevelser, de gör paketresor där mat, boende och jakt ingår. De kan vara dyra och exklusiva. Spänningen är en del av jaktens värde, men hur sätter man pris? Hur mycket kostar en fin trofé? Det kan vara allt från 1 000 till 100 000 kr. Det närmar sig konstmarknaden i sin oklarhet, säger Carina Sjöholm.

Om forskarna och projektet

Studier i projektet har genomförts genom fältarbete och intervjuer med drygt 30 företagare i olika delar av landet. Från gods i södra Sverige till statliga skogar i norr. Erika Andersson Cederholm och Carina Sjöholm har en bakgrund med forskning på småföretagande på landsbygden och livsstilsföretagande med till exempel hästgårdar, trädgårdar, bed & breakfast och litterära resor.

– Vi har länge pratat om att vi ville göra ett projekt om kommersialiseringen av naturens resurser. Det är ett känsligt ämne som är väldigt intressant, säger Erika Andersson Cederholm.

Projektet finansieras av Viltvårdsfonden. Läs mer om viltforskning på Naturvårdsverkets hemsida.

Artiklar inom studien:

Andersson Cederholm, E., & Sjöholm, C. (2022). Jaktturism – ett delikat balansarbete i en komplex ekonomi. RIG Kulturhistorisk Tidskrift, (3), 129-146.

Andersson Cederholm, Erika & Carina Sjöholm (2021): The tourism business operator as a moral gatekeeper – the relational work of recreational hunting in Sweden. Journal of Sustainable Tourism. (På engelska)

Andersson Cederholm, Erika & Carina Sjöholm (2021): De gränslösa svinen. In the special issue: Djuren! Våra moraliska och nationella gränser. Gränsløs. Tidskrift för studier av Öresundsregionenens historia, kultur och samhällsliv. Centrum för Öresundsstudier, nr 11: 42-53.

Andersson Cederholm, Erika & Carina Sjöholm (2020). Decommodification as a socially embedded practice: The example of lifestyle enterprising in animal-based tourism. In Degrowth and Tourism: New Perspectives on Tourism Entrepreneurship, Destinations and Policy. Hall, M., Lundmark, L. & Zhang, J. J. (red.). London and New York: Routledge.

Uppdatering 2023-12-05

Slutrapporten finns nu tillgänglig på Naturvårdsverket.se. Länk till rapporten.