Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Hållbara boenden i framtida Helsingborg

Föreställer en en genomskärning av tre små lägenheter.
Boendekoncept 2 – Ett nytt generationsboende. Bilden är AI-genererad.

Framtidens boende behöver vara hållbart, men också fungera för människors vardag. I ett forskningsprojekt vid institutionen för tjänstevetenskap har forskare undersökt hur Helsingborgare ser på sitt nuvarande boende, vilka föreställningar de har om framtidens boende samt utforskat möjligheterna för alternativa, mindre resurskrävande boenden i framtiden.

Boende och boenderelaterad konsumtion står för en stor del av hushållens klimatavtryck och miljöpåverkan i många höginkomstländer, däribland Sverige. Tidigare forskning tittar ofta på tekniska lösningar, men för att förstå hur boende kan bli mer hållbart behöver vi också förstå konsumtionen kopplat till boende. I forskningsprojektet ” Att leva i framtiden: Boende i Helsingborg 2035” har forskarna Christian Fuentes, Emmelina Eriksson och Sara Ullström genom intervjuer och fokusgrupper undersökt hur Helsingborgare ser på sitt nuvarande boende och deras tankar om framtiden.

– I intervjuerna beskrev deltagarna hemmet som en plats för arbete, återhämtning, socialt umgänge, träning och vardagsliv. Många berättade om hur bostaden blivit ännu viktigare i takt med att distansarbete blivit vanligare. Ett extra rum kan fungera som kontor på dagen och gästrum på kvällen. Balkongen eller trädgården blir en plats för vila och gemenskap. När människor väljer bostad vägs många olika behov samman samtidigt. För de flesta är bostaden inte främst en klimatfråga. Bostaden är platsen där livet ska fungera, säger Christian Fuentes.

Hållbarhet spelar sällan en avgörande roll när människor väljer bostad, men det betyder inte att det måste se ut som det alltid gjort eller att attityder inte kan förändras.

– Vår studie visar att Helsingborgare är öppna för andra sätt att bo än dagens dominerande modeller. I fokusgrupper diskuterades framtida boenden där fler resurser delas mellan hushåll, där social gemenskap får större plats och där den privata bostadsytan kan minska utan att livskvaliteten försämras, säger Emmelina Eriksson.

Boendekoncept för framtidens boende

För att vara aktuella alternativ behöver hållbara boenden i framtiden vara: attraktiva, upplevas som normala, komma i olika former, stödja vardagspraktiker, och vara flexibla över tid. Utifrån diskussionerna har forskarna kunnat utveckla tre framtida alternativa boendekoncept som kombinerar ambitioner om hållbarhet med de funktioner och värden som ett boende förväntas uppfylla.

  • Koncept 1 – Det moderna kollektivet
    Ett boende med privata och allmänna ytor, där varje boende har en egen lägenhet men delar gästrum, arbetsytor, sociala ytor osv. vilket ger en effektivare användning av ytor och resurser.
  • Koncept 2 – Ett nytt generationsboende
    Det här konceptet bygger på generationsboende där yngre och äldre bor i egna, mindre lägenheter. Man delar gemensamma ytor och fokus är på intergenerationellt utbyte, praktisk vardagshjälp och social trygghet. 
  • Koncept 3 – Tiny house community
    Det tredje boendekonceptet är mindre, fristående småhus där varje hushåll har en egen bostad och en mindre privat trädgård. Tillsammans delar man på en större trädgård och lokaler för middagar, evenemang och hobbyprojekt.

Läs rapporten i Lunds universitets forskningsportal.

Christian Fuentes.

Christian Fuentes

Läs mer om Christian Fuentes och hans forskning.

Emmelina Eriksson.

Emmelina Eriksson

Läs mer om Emmelina och hennes forskning.

Sara Ullström

Sara Ullström

Läs mer om Sara Ullström och hennes forskning.