"Nya livsmedel, som ofta framställs som lösningar på ohållbara livsmedelssystem, existerar inte i ett vakuum. Vad som betraktas (eller förbises) som livsmedel hänger samman med hur resurser skapas, konsumtionsmönster och värderingar" skriver Merkel i sin avhandling.
Disputationen äger rum fredagen den 22 maj, kl.13.15 i U203 på Campus Helsingborg. Fakultetsopponent är docent Sebastian Abrahamsson, Uppsala universitet.
Sammanfattning av avhandlingen
Livsmedelsproduktion och konsumtion bidrar i hög grad till utsläppen av växthusgaser. Eftersom det råder bred enighet om att en övergång till hållbara kostvanor och hållbara livsmedelssystem är nödvändig är en strategi att fokusera på nya livsmedel, såsom tidigare outnyttjade resurser, och att integrera dessa i den vardagliga kosten.
Marina makroalger (tång), som inte kräver sötvatten, jordbruksmark eller gödsel, ses som en miljömässigt hållbar, regenerativ och underutnyttjad ny livsmedelsresurs för västerländska kostvanor. Denna avhandling tar upp det empiriska studieobjektet tång som ett exempel på ett nytt livsmedel i Sverige. Den belyser värderingar som både möjliggörande och begränsande i omvandlingen av livsmedelskonsumtionen och hur vi äter. Den utforskar aspekter som underlättar integreringen av nya livsmedelsresurser i etablerade sammanhang genom att undersöka hur tång blir uppfattad i olika sammanhang.
Forskningen omfattar fyra vetenskapliga artiklar och ett bokkapitel, som var och en behandlar olika sammanhang och vardagliga möten med tång i Sverige. Avhandlingen har två analytiska fokus: konsumtionssammanhang och vetenskapliga sammanhang. Först analyseras hur betydelser kopplade till marina makroalger konstrueras, utvärderas och värderas i konsumtionssammanhang. Artikel I analyserar konsumenters beskrivningar av sina upplevelser för att kartlägga de värden som tillskrivs tång och belysa kontextspecifika interaktioner med marina makroalger. I bokkapitlet belyses dagligvaruhandelns roll när det gäller att forma kategoriseringen och acceptansen av nya livsmedel, med fokus på dess potential som förändringsaktör. Därefter undersöks hur värden och egenskaper kopplade till nya livsmedel bedöms och tillskrivs i vetenskapliga sammanhang. Artikel II, en litteraturbaserad studie, kartlägger hur forskningen närmar sig integreringen av nya livsmedel i konsumenternas kostvanor, i syfte att undersöka hur implicita värderingar och disciplinära antaganden påverkar förståelsen av konsumtionen av nya livsmedel. Artikel III blickar bakom kulisserna på professionella utvärderingsaktiviteter och visar hur samarbete mellan olika discipliner kan främjas genom gemensamma erfarenheter och reflexiva metoder. Den använder sensoriska tester av tång som ett gemensamt empiriskt fokus. Genom att koppla samman värdering med sensoriska studier betraktar artikel IV den sensoriska analysen som en värderingsprocess. Artikeln tar smak som exempel och undersöker hur värden formuleras, förhandlas fram och kopplas till nya livsmedelsprodukter.
Tillsammans ger dessa studier en mångfacetterad bild av hur nya livsmedel integreras, diskuteras och värderas i olika sammanhang, vilket bidrar till bredare debatter om mindre resurskrävande kostvanor och övergångar till mer hållbara livsmedelssystem.
