– ”Degrowth” eller nerväxt är idén om att vända på den ekonomiska utvecklingen från tillväxt till sin motsats, berättar Hervé Corvellec, professor i företagsekonomi. Grundläggande är att vi idag förbrukar mer än jorden tillåter. De som arbetar för nerväxt vill minska belastningen på jorden så att det blir långsiktigt hållbart. Det är ingen ny tanke. Man kan säga att det är en form av nymalthusianism som har fått en särskild kraft i samband med de uppenbara negativa effekterna på klimatet, den biologiska mångfalden, havet och övrig miljö som orsakas av en ständigt ökad produktion och konsumtion.
Konferensen i Malmö arrangerades av Institutet för nerväxtstudier, där flera Lundaforskare är verksamma. Under rubriken ”Dialogues in Turbulent Times” anordnades en mycket bred konferens.
– Både i programmet och bland besökarna var det en intressant blandning av aktivister och akademiker. Det fanns ett starkt patos hos många.
Ett av konferensens teman var nerväxt och juridik. Man tittade på hur lagstiftning skulle kunna vara till hjälp genom att sätta nya gränser för vad som är tillåtet. Nya lagar kan begränsa möjligheten att driva vissa energikrävande och miljöförstörande verksamheter.
– Ett exempel på sådant man vill komma åt är planerad ”obsolescence”, att saker tillverkas för att gå sönder efter en tid.
Andra inslag låg närmare traditionella miljöfrågor.
– Något jag verkligen lärde mig på konferensen handlar om utvinningsindustrin, det vill säga gruvor, olja och gas, och dess roll som pådrivare av tillväxtideologin. Vi har idén att vi alltid ska ta ut mer ur jordskorpan, vilket nerväxtförespråkarna är mycket kritiska till. Miriam Lang från Universidad Andína Simon Bolivar i Ecuador bidrog med mycket välartikulerad kritik med en tydlig syn att nedväxtekonomin inte är kompatibel med ständigt ökad utvinningsindustri. Man måste utvinna mindre eller sluta helt.
Hervé Corvellec har lett projektet Från avfallshantering till avfallsförebyggande, som nyligen kommit med sin slutrapport.
– Avfallsförebyggande kan ses som en del av ett nerväxtparadigm.
På konferensen medverkade två andra forskare från projektet under rubriken Waste prevention planning and policies. Richard Ek talade om hur man kan planera för avfallsförebyggande istället för avfallsproducerande städer. Nils Johansson, KTH, presenterade en kritik av den nuvarande avfallsförebyggandeplaneringen på både europeisk, svensk och lokal nivå.
– Jag höll en kritisk presentation mot cirkulär ekonomi där jag likställde den med en siren som kan locka oss i förfallet, berättar Hervé Corvellec. Cirkulär ekonomi är inte nerväxt utan en annan tillväxtmodell som är särskilt relevant för de företag vars affärsmodell är baserad på en hög men billig genomströmning av material och energi, som H&M och IKEA. För dem är den cirkulära ekonomin ett sätt att motverka att råvaror blir dyrare och svårare att få tag i.
Att tala om nerväxt är inte populärt i alla läger.
– Det går emot tillväxtparadigmet som styr vad som driver företagen, även sådant som att lova ständig tillväxt till väljarna. Men nerväxt är en nödvändighet för att få tillbaka våra liv inom planetens gränser.
Hur ser då lösningarna ut?
– På konferensen var det tyvärr många ”vi bör, vi behöver…” och få konkreta initiativ. Det fanns några lokala matproducenter och några reparationsverkstäder. En lösning kan vara förbud och kvoteringar. En annan är att öka medvetenheten hos konsumenterna vilket leder till mindre konsumtion. Något som jag inte tror togs upp särskilt mycket på konferensen, vilket är förvånande, handlar om att minska jordens befolkning.
