Hur länge har du varit verksam på Institutionen för service management och tjänstevetenskap?

– Jag började på ISM som näringslivskordinator redan år 2002. Det innebar att jag arbetade med att hitta och skapa kontaktytor mellan institutionen och verksamheter utanför akademin. Något år innan jag började forskarutbildningen hann jag även prova på att vara gästlärare. Vid 2006 blev jag antagen till forskarutbildningen och disputerade 2012. Sedan dess har jag varit verksam som forskare i kombination med en lektorstjänst på ISM.

Vad gjorde du innan du tog klivet in i den akademiska världen?

– I botten har jag en examen i företagsekonomi från Lunds universitet. Därefter jobbade jag i cirka tjugo år inom olika tjänsteverksamheter, främst inom hotell- och reseindustrin. Jag var bland annat delägare i en hotellkedja som bestod av totalt åtta hotell som låg utplacerade på olika orter i Sverige, bland annat i Stockholm och i Duved. Därefter blev jag delägare i en reseverksamhet vars affärsidé bestod av att paketera exklusiva konferensresor. Jag kände dock mot slutet att jag var jättetrött på näringslivet och den ständiga jakten på resultat och lönsamhet. 

Upplever du att din bakgrund i näringslivet är till hjälp i din nuvarande yrkesroll?

– Framförallt tycker jag att det är en fördel i min undervisningsroll. Erfarenheten från ett tjugo år långt chefskap underlättar för att kunna översätta ganska komplexa och abstrakta teorier till konkret praktik. Dessutom har våra studenter i regel ganska mycket arbetserfarenhet eftersom många jobbar extra och när jag förklarar teoretiska modeller vet jag i regel vilka invändningar de kommer ha mot dessa modeller.

Vilka forskningsprojekt arbetar du för närvarande med?

– Jag är just nu verksam inom två olika projekt. Det första inleddes precis när jag var färdig med doktorsavhandlingen. Jag fick som medsökande forskningsmedel via Plattformen, vilket är Helsingborgs stads sätt att stödja forskningen vid Campus Helsingborg. I detta projekt är vi ett gäng forskare från ISM som tittar på utvecklingen av avfallsförebyggande tjänster. I min del av projektet tittar jag på hur avfallsaktörer arbetar för att utveckla nya tjänster och nya tjänstekoncept för att hjälpa företag att minska sitt verksamhetsavfall. I år blev jag dessutom delaktig i ett annat projekt, närmare bestämt inom Centrum för handelsforskning och där har jag just nu tjugo procent av min tjänstgörning. I det senare projektet, som är ett samarbete mellan Ekonomihögskolan, Lunds tekniska högskola och ISM, undersöker vi så kallad digitaliserad shopping. Mer specifikt tittar vi på hur konsumenter använder sin mobil när de shoppar on-line, det vill säga ”the m-shopping practices of consumers”. Det betyder att jag i det första projektet tittar på hållbarhet och minskad konsumtion och i det andra projektet på digitaliserad shopping. Det är faktiskt lite intressant att vara i var sin ända av dessa ytterligheter eftersom de förr eller senare måste mötas.

Vad har du för projektplaner inför framtiden?

– Det finns ett område jag allt mer har börjat intressera mig för och det är pedagogik. Jag känner att jag alltid varit intresserad av att vara lärare. Jag tycker att jag fyller en väldigt meningsfull uppgift när jag möter våra unga studenter och jag känner mig ofta enormt uppfylld när jag har hållit en föreläsning eller ett seminarium. Det är då jag verkligen upplever att jag har gjort nytta. Detta har medverkat till att jag har funderat mycket på metoder för att utveckla mitt eget lärarskap, det vill säga att hitta studenter där studenterna är. Det finns så många frågor att undersöka, såsom vad är det som lockar dem och vad är det som stimulerar dem. Jag och en kollega på institutionen har precis arbetat med en stor kurs som heter ”Ledarskapsrollen i serviceverksamheter”, riktad till studenter som går det tredje året på sin utbildning. Vi är båda intresserade av att experimentera med olika pedagogiska verktyg och den här gången har vi satt fokus på självreflektioner. Studenterna ska helt enkelt reflektera över hur de leder sig själv i olika organisatoriska sammanhang. Inom ledarskapsforskningen talas det mycket om att en chef ska ha god självinsikt och bör därför ägna en viss del av arbetstiden till att reflektera över sig själv och de egna tankemönstren. Inom universitetsutbildningarna jobbar vi däremot nästan aldrig med detta verktyg så nu har vi hjälpt studenterna att träna upp sina förmågor att göra självreflektion. Dessutom håller vi på att skriva en artikel i ämnet samt anordna pedagogiska seminarier. Så pedagogiken är något jag brinner för och jag skulle kunna tänka mig att låta detta vetenskapsområde vara ett ben i min framtida forskning.